Hopp om ny behandlingsmetod för ögonmelanom – snart klinisk prövning på Sahlgrenska

Hälften av de som drabbas av malignt melanom i ögat får också metastaser i levern – en cancer för vilken det i dagsläget inte finns någon effektiv behandling.

Hopp om ny behandlingsmetod för ögonmelanom - snart klinisk prövning på Sahlgrenska 1
Jonas Nilsson

Med ett anslag på fem miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse kan nu Jonas Nilsson på Sahlgrenska Cancer Center skaffa den bioreaktor som behövs för att fortsätta utveckla en individbaserad behandling. Detta tror man kan bli en lösning och inom kort påbörjas klinisk prövning.

Behandlingen av patienter med hudcancer, malignt melanom, har förbättrats väldigt mycket det senaste decenniet. Idag är överlevnaden hög. Men det gäller inte för dem som drabbas av malignt melanom i ögat eftersom immunterapin som fungerar för hudmelanom inte har effekt på ögonmelanom. Anledningen är att kroppens immunförsvar inte upptäcker de cellförändringar som leder till ögonmelanom. Ungefär hälften av de som får ögonmelanom utvecklar metastaser i levern och det är då sjukdomen blir livshotande. I den gruppen är överlevnaden normalt inte mer än tio månader.

T-cellerna i immunförsvaret är gjorda för att upptäcka celler som är annorlunda, till exempel för att de är virusangripna eller har blivit tumörceller. Problemet med ögonmelanom är att sjukdomen inte medför att cellerna ser annorlunda ut. Men professor Jonas Nilsson vid Sahlgrenska Cancer Center har hittat en molekyl som det finns mer av på melanomcellerna än på övriga celler. Nu utvecklar han en behandlingsmetod som går ut på att få T-cellerna att reagera på den molekylen. Metoden är individbaserad.

”Med hjälp av genteknik ska vi utrusta patienternas egna T-celler med en antikropp, en slags gripklo, så att de kan ta tag om molekylen och döda melanomcellerna”, säger Jonas Nilsson.

Hopp om ny behandlingsmetod för ögonmelanom - snart klinisk prövning på Sahlgrenska 2Tack vare ett anslag från Lundbergs forskningsstiftelse kan nu Jonas Nilsson och hans samarbetspartners Lars Ny och Anders Lindahl få tillgång till en avancerad bioreaktor som används för att modifiera patienternas T-celler.

”Bioreaktorn är som professor Balthazars maskin. Vi stoppar in patientens T-celler i en port. I en annan stoppar vi virus med gener för gripklon. Ut kommer en påse med miljontals T-celler med gripklo.”

Anslaget från Lundbergs forskningsstiftelse räcker dessutom till en avancerad cellsorterare som väljer ut de T-celler hos patienten som är optimala att använda.

Enligt Jonas Nilsson är chansen stor att metoden kommer att fungera för de patienter som inte hjälps av någon annan behandling. Dels fungerar den i labbets musmodell där man studerar mänsklig vävnad, dels används redan en liknande typ av behandling, bland annat för vissa leukemipatienter. Efter att leukemibehandlingen blivit kommersialiserad är den dock så dyr och endast ett tiotal patienter om året får tillgång till den. Jonas Nilsson hoppas att en sådan utveckling kan undvikas med hans metod om den visar goda resultat i den förestående kliniska studien.

”Sjukvården borde kunna tillverka den här typen av terapi själv. Enligt mina beräkningar skulle priset då bli ca en tiondel så högt. Det kommer ändå att vara en avancerad behandling som man bara ger till dem som testat annat utan att få effekt”, säger han.

Den kommande kliniska studien ska göras på tolv patienter. Det är en så kallad Fas 1-studie vilket innebär att man kontrollerar att behandlingen är säker och att man provar fram rätt dosering.