Ideell förening vill förbättra folkhälsan genom ökade krav på de skattefinansierade måltiderna

Idag lider ungefär 450 0001 personer i Sverige av folksjukdomen diabetes typ 2, den variant som kan förbättras med sunda kostvanor och motion.

Anna Lindelöw Mannheimer, styrelseordförande i den ideella föreningen Frisk mat

Samtidigt serveras dagligen tre miljoner måltider i skola, vård och omsorg – mat som alltför ofta är fattig på grönsaker samt rik på socker och andra snabba kolhydrater, vilket kan bidra till att höja blodsockret till ohälsosamma nivåer. I samband med Världsdiabetesdagen 14 november vill därför den ideella föreningen Frisk mat se flera åtgärder för att göra den skattefinansierade maten mer näringsrik och hälsofrämjande.

– Nu behövs en kraftsamling i Sverige för att bromsa den skenande ökningen av typ 2 diabetes och andra livsstilsrelaterade sjukdomar. Den offentliga maten har stor inverkan på hälsan hos barn, sjuka och äldre, och är samtidigt något som landets beslutsfattare kan styra över och ställa högre krav på. Även om alla måltider i skolor, på sjukhus och äldreboenden borde vara näringsrika och bra för hälsan är det tyvärr inte alltid så idag, säger Anna Lindelöw Mannheimer, styrelseordförande i den ideella föreningen Frisk mat.

Frisk mat är ett initiativ från Food Pharmacy som startades med uppropet #sjukmat i januari.

I september bildades sedan den fristående ideella föreningen med samma namn. Frisk mat arbetar för att den skattefinansierade maten inom vård, skola och omsorg ska vara näringsrik och aptitlig.

Svenska folkets matvanor är generellt så dåliga enligt Socialstyrelsen att en fjärdedel av alla svenskar riskerar att bli sjuka och dö i förtid. Exempelvis når enbart två av tio svenskar upp till den mängd frukt och grönsaker som Livsmedelsverket rekommenderar att vi dagligen äter. Samtidigt visar allt mer forskning att maten vi äter kan förebygga några av våra största folksjukdomar, såsom diabetes typ 2. En sockerrik kost som höjer blodsockret drastiskt, tvingar kroppen att producera höga mängder insulin för att försöka sänka det. Detta blir ett problem om våra kroppar utsätts för det ofta, och risken för diabetes typ 2 och andra livsstilsrelaterade sjukdomar ökar då betydligt.

Det är en av många anledningar till att kosten är så viktig.

I Sverige används över åtta miljarder av skattebetalarnas pengar om året till råvaror för de tre miljoner måltider som serveras dagligen i offentlig regi. Även om det finns stor kunskap om och bra rekommendationer för hur den offentliga måltiden bör utformas, så lever många institutioner ändå inte upp till dessa.

– Vi vet att det finns många fantastiska eldsjälar som arbetar med den offentliga maten där ute. Men kvalitén på den skattefinansierade maten ser väldigt olika ut beroende på vart i landet man bor. Vi vill uppmana regering och landsting att ta vara på all den kompetens, kunskap och rekommendationer som finns genom att skapa förutsättningar för att de efterlevs, säger Anna Lindelöw Mannheimer.

Tre förslag från Frisk mat på hur de offentliga måltiderna kan bli bättre:

  1. Kunskapsutbyte: Att kunskapsutbyte mellan olika offentliga instanser främjas, till exempel genom digitala verktyg. Idag finns det många föredömliga kök runt om i landet vars kunskap bör värnas och spridas vidare till de som behöver den.
  2. Kontrollfunktion: Att instifta en kontrollfunktion likt den som finns kopplad till livsmedelshygien, men kopplad till matens näringsriktighet. Då säkerställs att den skattefinansierade maten håller hög kvalitet i hela landet och lever upp till de Nordiska Näringsrekommendationerna, oavsett vart man bor.
  3. Lagkrav: Att det liknande skollagen inrättas lagkrav på matens näringsriktighet inom vård och omsorg. All mat som lagas i offentlig regi borde anses lika viktig i lagens mening.