Det lilla, relativt okända, organet thymus kan spela en större roll för immunförsvaret hos vuxna än man tidigare ansett.
Med åldern ersätts körtelvävnaden i thymus med fett – men hur snabbt det går är kopplat till både kön, ålder och livsstilsfaktorer, enligt en ny studie från Linköpings universitet.
Fynden tyder också på att thymus utseende speglar immunförsvarets åldrande.
– Vi läkare kan bedöma thymus utseende på i stort sett alla utförda datortomografi-undersökningar av bröstkorgen, men vi fäster ofta inte så stor vikt vid den informationen. Men nu visar det sig att utseendet på thymus faktiskt kan ge en hel del värdefull information som man skulle kunna dra nytta av och som vi skulle kunna lära oss mer om, säger Mårten Sandstedt, medicine doktor affilierad till Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet och överläkare i radiologi vid Röntgenkliniken i Region Östergötland.
Thymus, eller brässen som den också kallas, är en körtel som sitter högt upp i bröstkorgen. Det har varit känt länge att det lilla organet är viktigt för utvecklingen av immunförsvaret när vi är barn. Efter puberteten tillbakabildas thymus och ersätts över tid med fett, eller fettdegenereras som det också kallas. Detta har tolkats som att den förlorar sin funktion. Thymus har därför under lång tid ansetts vara ointressant i vuxen ålder. Men detta synsätt har utmanats av en del mindre forskningsstudier, framför allt på djur, som talar för att det kan vara en fördel att ha en aktiv thymus i vuxen ålder och att det skulle kunna ge ökad motståndskraft mot exempelvis infektionssjukdomar och cancer. Det finns hittills bara ett fåtal studier som har undersökt thymus hos vuxna människor.
I den aktuella delstudien, som publicerats i tidskriften Immunity & Ageing, har forskarna undersökt thymus utseende med datortomografi (DT) hos mer än 1 000 svenska individer i åldrarna 50–64 år, som deltagit i den stora SCAPIS-studien (Swedish cardiopulmonary bioimage study). I SCAPIS ingår en omfattande undersökning av hälsostatus och livsstilsfaktorer, såsom kostvanor och fysisk aktivitet. I den aktuella delstudien har forskarna också analyserat immunceller i blodet.
– Vi såg en stor variation i thymus utseende. Sex av tio deltagare hade en helt fettdegenererad thymus vilket var mycket vanligare hos män än hos kvinnor, liksom hos personer med bukfetma. Livsstil spelade också roll. Särskilt lågt intag av fibrer i kosten var förenat med fettomvandlad thymus, säger Mårten Sandstedt.
Linköpingsforskarnas studie ger ny kunskap genom att den kopplar ihop thymus utseende med både livsstils- och hälsofaktorer och immunförsvaret. När immunförsvaret utvecklas fungerar thymus ungefär som en skola för en typ av immunceller, de så kallade T-cellerna (T:et i T-cell står för ”thymus”). Där får T-cellerna lära sig att känna igen bakterier, virus och annat som är främmande för kroppen. De lär sig också att vara toleranta och inte angripa sådant som hör till den egna kroppen, vilket annars kan leda till olika autoimmuna sjukdomar.
I studien såg LiU-forskarna att de personer som hade en fettomvandlad thymus hade lägre nybildning av T-celler.
– Det är intressant med kopplingen till nybildade T-celler. Det tyder på att det vi ser i avbildning med datortomografi inte bara är en bild, utan att det faktiskt speglar thymus funktion också. Sin ålder och sitt kön kan man inte göra något åt, men livsstilsrelaterade faktorer är påverkbara. Det kanske är möjligt att påverka immunförsvarets åldrande, säger Lena Jonasson, professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård och överläkare i kardiologi vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Mer forskning behövs dock innan det går att veta om thymus utseende och därmed immunförsvarets åldrande har betydelse för vår hälsa. Forskarna går nu vidare med uppföljningsstudier av thymus i alla 5 000 personer som ingår i SCAPIS Linköping för att ta reda på om bilder av thymus vid datortomografiundersökning kan ge information om framtida sjukdomsrisk.
Forskningen har finansierats med stöd av Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Svenska Frimurare Orden samt Region Östergötland och Linköpings universitet genom ALF-medel. Mårten Sandstedt är också affilierad till Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, i Linköping.
