En bra förskola gynnar barns utveckling och bidrar till psykiskt välbefinnande.
De positiva effekterna är störst för barn från familjer med sämre socioekonomi eller barn som behöver särskilt stöd.
Ändå visar forskning att olika typer av svårigheter och inte minst psykiska besvär ofta uppmärksammas först i skolåldern eller senare. Det visar en ny kunskapsöversikt från forskningsrådet Forte.
Barn som gått i förskola med hög kvalitet lyckas bättre i skolan och har bättre social utveckling. På sikt främjas psykiskt välbefinnande mest för exempelvis barn med funktionsnedsättning, de som har svårt att samspela med andra barn, har språksvårigheter eller lever med svåra hemsituationer. Kunskapsöversikten Förskolans roll för att främja psykisk hälsa sammanställer forskning inom området, och visar att för dessa barn kan förskolan vara en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa och förebygga senare behov av stödinsatser. Det är positivt såväl för enskilda barn och familjer som för samhället i stort.
– Men en förutsättning för de goda effekterna är att förskolan har hög kvalitet. Centralt för det är enligt forskning att barn känner sig delaktiga och är engagerade i förskolans aktiviteter. Att arbeta med det är viktigare för kvaliteten än barngruppens storlek eller i vilken mån man tränar färdigheter med barnen, säger Lena Almqvist, professor i psykologi vid Mälardalens universitet och huvudförfattare till översikten.
Förskolan präglas också av segregation utifrån social och etnisk bakgrund. När vårdnadshavare väljer förskolor nära hemmet samlas många barn med utländsk bakgrund eller från socialt sårbara hemsituationer i samma barngrupper, och personalen får svårare att anpassa verksamheten utifrån de behov som finns.
Sammanställningen tar även upp kunskapsluckor inom området. Något som överraskade Lena Almqvist var bristen på forskning om förskolebarns psykiska hälsa och hur personalen kan arbeta för att främja deras psykiska välbefinnande.
– Det behövs bland annat mer kunskap kring bra arbetssätt i förskolan som är utvärderade och kan komma till nytta för fler barn – så att personalen både kan arbeta med hela barngruppen och samtidigt ge stöd till enskilda barn.
Kunskapsöversikten har tagits fram inom det relativt nya forskningsprogrammet om psykisk hälsa vid Forte. Under 2022 hade satsningen sin första utlysning som fokuserade på barn och unga.
– Intresset var väldigt stort, vi skulle behöva en långsiktig forskningssatsning inriktad enbart på barns och ungas uppväxtvillkor. Det finns flera tecken i dag på problem med psykisk ohälsa redan i unga år, men tyvärr har inte kunskapen om vare sig omfattningen eller möjliga orsaker och lösningar hängt med, säger Lidija Kolouh som är ansvarig för forskningsprogrammet.
Förskolans roll för att främja psykisk hälsa lanserades 1 juni tillsammans med Sveriges kommuner och regioner. Ing-Marie Wieselgren, tidigare nationell psykiatrisamordnare vid SKR, var initiativtagare till kunskapsöversikten och deltog som samhällsrepresentant i arbetet. Kunskapsöversikten går att ladda ned eller beställa på Fortes webbsida, där det även går att se på webbinariet från lanseringen.
