Nystartat företag utvecklar produkter som räddar liv

IT-Hälsa var med på affärsnätverksevent bland intressanta företagare i Kista.

Kenneth Danehorn, om är VD på Neosense Technologies

Det finns flera MedTech-företag i Kista och nyligen hölls ett nätverksevent arrangerat av affärsnätverket Kista Business Network med tema Medtech och föreläsning av två civilingenjörer från ett start-up bolag som utvecklat en produkt som kan rädda livet på förtidigt födda barn. Företaget heter Neosense Technologies.

Kenneth Danehorn, som är VD, berättade om en spännande entreprenörsresa. (Mer om det nedan). Nils Holmström, som är teknikansvarig, gav en historisk återblick om medicinsk teknik utvecklad i Sverige, och hur Sveriges roll inom branschen har förändrats de senaste 20 åren.  På eventet gavs möjlighet att nätverka och knyta nya kontakter bland de 40-talet små-och mellanstora företagen på plats  och det utlystes en nominering till titeln årets företag i Kista 2018.

Syftet med dessa nätverksevent är att synliggöra mindre aktörer inom företagsområdet i Kista. Det är lätt att hamna i skuggan av de stora bolagen varav ett förstås är giganten Ericsson.

Inledningsvis berättade Nils för besökarna att han ägnat sig åt industrin för medicinsk teknik under hela sitt yrkesliv bland annat på Siemens Elema AB en gång i tiden. Siemens Elema AB var dotterbolag till Siemens och Nils kom dit 1984. Då var han nyutexaminerad civilingenjör från Linköpings Tekniska Högskola, och på Siemens Elema kom han att jobba med utveckling av pacemakers tills man långt senare la ner tillverkningen av pacemakers i Sverige.

På 90-talet köptes svenska bolag upp

Nils berättar att det på den tiden fanns flera stora etablerade företag inom medicinsk teknik i Sverige som verkade på en global marknad och var väldigt lönsamma. Det gick helt enkelt bra. Men, på 90-talet började något hända. Utländska företag köpte upp ett flertal svenska medicintekniska bolag. Ofta var köparen ett amerikanskt bolag. I Europa slogs företag ihop och antalet medicintekniska bolag minskade dramatiskt säger Nils. Tidigare hade det funnits många mindre företag i Europa.

På 2000-talet flyttade en del företag forskning och utveckling ut ur Sverige som en fortsättning på omvandlingen. Tillverkningen flyttades till lågprisländer och produkternas pris sänktes dramatiskt. Men, enligt Nils var det inte bara kostnaderna för fasta avgifter som bidrog till att man kunde sänka priset när man flyttade produktionen till låglöneländer utan man sänkte även själva produktens kvalitet, och pris på inköp, vilket minskade kostnaden att tillverka produkten.

Branschen förnyad

Kenneth Danehorn, om är VD på Neosense Technologies

Tar man ett steg framåt i tiden och ser hur det ser ut idag så har många stora aktörer försvunnit från Sverige och lämnat plats för mindre och nystartade bolag inom medicinsk teknik. Sammanfattningsvis pågår det fortfarande stora förändringar och det är idag åter de små bolagen som utvecklar nya medicintekniska produkter i Sverige.

Nils berättar om hur det var när man la ner. När pacemaker-divisionen på Siemens Elema köpts upp av St. Jude Medical fortsatte verksamheten i Sverige under lång tid och utåt sett kan det ha verkat som att allt fortsatte som vanligt. Faktum var att det var en rätt bra tid, med en amerikansk ägare, och därför var det helt överraskande för personalen 2012 när beskedet kom att lägga ner verksamheten i Sverige. Nils pekar på ett annat företag som också ägdes av St. Jude där personalen upplevde samma sak. Verksamheten fungerade bra men de anställda blev arbetslösa nästan från en dag till nästa.

Nils gör fler historiska jämförelser. År 2000 exporterade svenska företag mer medicinsk teknik än vad Sverige importerade. Nu är förhållandet det omvända. Totalt är 84 procent av de svenska medicintekniska företagen små.

Startade eget företag baserat på tidigare kunskap

Men hur gick det då för Kenneth och Nils? Dom kollade vilka visioner som krävs för ett start-up-företag, bland annat konstaterade de att det är viktigt att vara nyfiken!

Nils och Kenneth hade tidigare forskat på hur syrgas fungerar i människors blod (medicinteknisk forskning) och hade en varsin lösning där dom använde fiberoptik samt elektrokemi för mätningar. Det handlade om den mängd syrgas som binds till blodets röda blodkroppar samt den mängd syrgas som finns i blodplasman.

Mäter syret

-Vi hade utvecklat två fantastiska metoder för att mäta syret i blod och jag kunde se hur vi kunde få synergier, sa Kenneth. Kenneth tog kontakt med Nils och frågade om han var intresserad att samarbeta. Vi kan gemensamt ta fram ett nytt koncept, föreslog Kenneth. Nils var mycket intresserad och det var starten på Neosense Technologies.

Man sökte medel för att utveckla och senare sälja en egen ny produkt. Man skaffade ett labb vid KTH i Kista och fick pengar i omgångar. Lättast var det att få medel till en marknadsundersökning. Man har bland annat fått bidrag från Vinnova och Stockholms Läns Landsting.

-Vi ville få ut en produkt på marknaden och hade olika hypoteser, bestämde oss för en och började undersöka den närmare, sa Kenneth. Vi behövde komma igång och tjäna pengar.

Förtidigt födda

Man bestämde sig för att jobba med neonatalvård. Nils hade utvecklat sensorn för mätning av syrgastryck. Det var en lösning som inte fanns tidigare på marknaden. De barn som föds under graviditetsvecka 22-37, förtidigt födda, har underutvecklade lungor. De får mekanisk andningshjälp men har ändå svårt att ta upp syrgas. De förtidigt födda kan råka ut för många komplikationer såsom ögonskador, hjärnskador, och allvarliga tarmproblem.

För att minska risken för dessa komplikationer behöver man klara mätning av syrgastillförseln. Man behövde också mäta kroppstemperaturen. Därför la Kenneth och Nils till en funktion för mätning av det också.

Finansiering under utvecklingsprocessen svår

Nils Holmström, som är teknikansvarig på Neosense Technologiess

Kapitalet tog lätt slut för Nils och Kenneth medan de arbetade. Vid en tidpunkt var räckvidden bara några månader framåt. Det bestämdes att Nils skulle jobba vidare med utvecklingen av sensorn medan Kenneth sökte ytterligare finansiering. Utvecklingsarbetet gick framåt. Man förenklade produkten bl a genom att gå från tre till två elektroder. Man laborerade också med syrgasnivån.

För att undvika personlig konkurs (Nils hade lön på KTH) måste Kenneth ta konsultuppdrag. Det var inte heller så lätt för de uppdrag han ville söka krävde certifikat och speciella kurser. Det räckte inte med Kenneths akademiska utbildning. Till slut fick han tillfälligt gå tillbaka till sina rötter och en plats där han jobbat som ung.

Vändpunkten

Vändpunkten för företaget kom när man började samarbete med ett annat medicintekniskt företag i Tyskland vilket gjorde att man kunde söka finansiering genom EU’s finansieringsprogram. Tillsammans med det tyska företaget erhölls finansiering med krav om viss egenfinansiering under sommaren 2017.

Drivs av passion

Kenneth säger att det inte varit någon ansträngning för honom att starta företag eftersom båda grundarna drivs av passion. Man tar fram produkter till människor som jobbar i sjukvården och de i sin tur brinner för att hjälpa andra. Det är alltså väldigt lämpligt att jobba med medicinteknik för ett start-up bolag eftersom ett av kriterierna att lyckas är att drivas av passion (förutom bland annat nyfikenhet som Kenneth ju också nämnde tidigare).

Man har även andra begrepp som definierar just Neosense Technologies. Kvalitet är ett sådant, sa Kenneth. Det har också hjälpt dem mycket med hur de skulle tänka. Och under hösten blev utvecklingen av produkten klar så nu väntar en ny spännande tid med klinisk prövning och produktlansering.

Kenneth pratade länge på nätverksmötet och berättade en hel del detaljer om produkten. Ett problem med försäljningen är att man måste förklara sin produkt för många människor som inte omedelbart förstår den.

-Vi förändrar kanske inte hela världen, men vi förändrar världen för de patienter som vi hjälper till bättre behandlingsutfall, sa Kenneth.