KK-stiftelsen beviljar drygt fyra miljoner kronor till ett tvärvetenskapligt projekt som ska utforska vilka effekter partiklar från additiv tillverkning har på hälsan.
Målet är en säkrare arbetsmiljö för de som jobbar inom industrin.
Additiv tillverkning, AM, – eller 3D-printing – som det ibland kallas, har blivit allt vanligare under de senaste tio åren. Men trots att allt fler företag och institutioner numera printar ut exempelvis reservdelar eller komponenter i plast eller metall, så vet man ganska lite om vilka effekter de små partiklarna som finns i pulvret som används i tillverkningen har på hälsan.
– Vi vet från andra studier att små partiklar som man andas in lätt kan tas upp genom lungorna och hamna i blodet. Är partiklarna riktigt små kan de också komma in i cellerna, vilket kan leda till olika effekter beroende på partiklarnas egenskaper, säger Magnus Engwall, professor i miljötoxikologi som forskar på miljögifter vid MTM, Människa-teknik-miljö på Örebro universitet.
Med stöd från KK-stiftelsen kommer han att leda det tvååriga forskningsprojektet Nanosafety, som är ett samarbete mellan industri och forskare i Örebroregionen. I projektet deltar forskare från flera olika områden: forskningsmiljön Människa-teknik-miljö och Maskinteknik vid Örebro universitet, Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Örebro samt forskningsmiljön iRiSC, Inflammatory Response and Infection Susceptibility, som består av forskare vid både universitet och Region Örebro län.
AMEXCI: ”En självklarhet att delta”
I projektet deltar också två företag: Absolent AB, ett företag som utvecklar och tillverkar utrustning som renar förorenad luft i industrin, och AMEXCI, ett Wallenberg-initiativ som finns i Karlskoga och som samlar elva svenska storföretag inom additiv tillverkning. Kim Färnlund, metallurg och skyddsombud på AMEXCI, berättar att arbetsmiljö och säkerhet är ett av de fyra huvudområden som definieras i den strategiska forskningsagenda som tagits fram av svenska industriföretag för additiv tillverkning.
– I takt med att utvecklingen går framåt inom området pulverbäddsbaserad additiv tillverkning måste vi förstå hur påverkan på människa och miljö faktiskt ser ut. Vårt mål är att kunna upprätthålla en god arbetsmiljö för industriaktörer som hanterar den här typen av pulver och därför är det en självklarhet för oss att delta i Nanosafety-projektet, säger han.
I ett första skede handlar det om att kartlägga vid vilka delar av en additiv tillverkningsprocess som det skapas partiklar och hur dessa partiklar ser ut. Sedan ska forskarna utforska hur partiklarna påverkar människan.
– Genom att testa vilken effekt olika typer av partiklar har på celler i provrör kan vi få kunskap om vilka partiklar som ger ökad risk på hälsan, men också kunskap av vikt för företagen om var i produktionen dessa partiklar finns. Vi kommer också att ta prover på de som jobbar i den här miljön för att upptäcka långsiktiga effekter på immunförsvar och ta reda på om det exempelvis finns en ökad risk för inflammation, vilket i sin tur kan orsaka cancer eller kardiovaskulära sjukdomar, berättar Eva Särndahl, professor i medicin och forskningsledare vid iRiSC.
Viktigt steg mot säker arbetsmiljö
Målet är att kunskapen och resultatet från Nanosafety ska användas för att skapa en säkrare arbetsmiljö för de som jobbar med additiv tillverkning. Här är samarbetet med företag i branschen viktigt, menar Eva Särndahl.
– Det känns fantastiskt roligt att få jobba tillsammans med ett företag som Amexci och vi hoppas också kunna få med fler företag från regionen i det här arbetet.
Mikael Melitshenko, affärs- och projektutvecklare vid Alfred Nobel Science Park, kommer att fungera som ordförande i referensgruppen för Nanosafety och har också till uppgift att länka samman företag och forskare. Han tror att resultatet av projektet kommer att få stor betydelse för branschen.
– Vi ser att allt fler investerar i en 3D-printer, som ofta placeras i labbmiljö eller i en vanlig lokal, där man kanske inte har anpassat miljön med exempelvis ventilation och separata filter för varje rum. Det här är de första, viktiga stegen mot att i framtiden kunna skapa så arbetsmiljömässigt säkra AM-fabriker som möjligt, säger han.