Hem NYHETERCANCERVÅRD Politikerna lovar kortare väntetider men för prostatacancerpatienter händer mycket lite

Politikerna lovar kortare väntetider men för prostatacancerpatienter händer mycket lite

Publicerat av: Redaktionen

Inför valet 2018 lovade alla partier väljarna att de skulle minska väntetiderna i cancervården.

Politikerna lovar kortare väntetider men för prostatacancerpatienter händer mycket lite 3Statsminister Stefan Löfvén sade i SVT:s debatt att socialdemokraterna lyssnade på professionens råd och att de arbetade för väntetider på max 40 dagar (1 månad plus 10 dar) vilket är långt ifrån de verkliga väntetiderna för prostatacancer på 3–12 månader, längst väntetider av alla cancerformer. På frågan varför bara 4 procent av patienterna med allvarlig prostatacancer får vård i tid var hans svar; ”Det går i rätt riktning, är du cancersjuk ska du få vård i tid, vi ska fullfölja standardiserade vårdförlopp, vi måste investera mer i vården”.

Javisst, Stefan Löfvén, går det i rätt riktning även om man tänker på en snigel när det gäller hastigheten. Det är obegripligt att staten skjuter till pengar till vården utan att följa upp att det går till, just det, till vård. I stället går pengarna ofta till uppbyggnad av administrativa system för att mäta resultat.

Lösningen på vårdens problem är rimligen inte att ta fler läkare och sjuksköterskor från patientvården till att administrera diverse rådgivande grupper på övergripande nivå. För att få bra och jämlik vård krävs det övergripande styrning som har beslutsmandat.

– Det är katastrof att staten skjuter till mycket pengar till ett viktigt och gott syfte och sedan inte följer upp att pengarna hamnar rätt. Istället för att pengarna går till flaskhalsar i vården prioriterades uppbyggnad av administrativa system för att mäta uppnådda resultat. Prostatacancerförbundet kräver krafttag mot de orimligt långa väntetiderna för prostatacancerpatienter, som leder till ett oerhört lidande för de drabbade och medför risk för att sjukdomen förvärras. Dagens situation är närmast skandalös, väntetiderna måste helt enkelt bli kortare. För att nå uppsatta mål krävs ett större engagemang av sjukvårdspolitiker och ansvariga inom vården, säger Calle Waller, vårdpolitisk talesman, Prostatacancerförbundet.

Trots två miljader – bara 4% får vård inom maxtiden

Regeringen avsatte år 2015: 2 miljarder kronor för att stimulera regionerna/landstigen till en satsning på minskade väntetider och regionala skillnader i cancervården. För prostatacancer, som hade längst väntetider av alla cancersjukdomar, var målet att ingen skulle behöva vänta mer än maximalt 61 dagar mellan remiss och den vanligaste behandlingen, kirurgi. Utgångsläget var 168 dagar i medianvärde och i de olika regionerna varierade väntetiderna från 127 till 255 dagar (år 2015). Små förbättringar har gjorts och 2018 låg prostatacancervården på en medianväntetid på 130 dagar. Medianvärde 130 dagar betyder ju att hälften av alla män får vänta längre än 130 dagar trots att målet är att ingen ska få vänta längre än 61 dagar. Bara fyra procent av de med svår prostatacancer får vård inom den beslutade maximala kötiden. Det verkar onekligen som att de avsatta medlen inte kanaliserats till de diagnoser som hade längst väntetider.

Ojämlikt i olika delar av landet och mellan sociala grupper

Var du bor i landet och vem du är, spelar stor roll för hur länge du får vänta. Skillnad i väntetid är mycket stor mellan olika regioner. I Västerbotten, ligger medianväntetiderna på 260,5 dagar, i Dalarna 191 dagar, i Stockholm på 141,5 dagar, i Skåne 165.5 dagar och i Blekinge 81,5 dagar.

– I Västerbotten har vi längst väntetider för en prostatacanceroperation. Här får patienterna vänta 260 dagar på operation. Läget är i princip oförändrat jämfört med när jag började engagera mig för 13 år sedan, säger Torbjörn Lindberg, aktiv i Västerbottens Prostatacancerförening Betula.

– De ansvariga inom landstingen som ska minska väntetiderna till 61 dagar, verkar inte ha insett komplexiteten i uppgiften, nu behövs en omstart på riktigt. Landstingens revisorer borde granska hur de statliga bidragen använts i förhållande till syftet. Här skulle Sveriges Kommuner och Landsting, SKL kunna ha ett viktigt uppdrag, säger Torsten Tullberg, kampanjledare Mustaschkampen.

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>