Världsunik robot för supramikrokirurgi till Uppsala – ökar möjligheterna att hjälpa patienter med lymfödem och komplexa sår

Tack vare anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse blir Akademiska sjukhuset i Uppsala inom kort först i världen, utanför det center i Nederländerna där roboten tagits fram, att använda en robot för så kallad supramikrokirurgi.

Maria Rydevik Mani

Redan i vår planerar man att göra de första operationerna på människa med robotassisterad mikrokirurgi hos patienter med lymfödem. På sikt hoppas man kunna hjälpa patienter med kroniska sår som annars ofta inte erbjuds operation på grund av små och skadade kärl, till exempel diabetespatienter.

Mikrokirurgisk teknik används för att sy samman (anastomosera) små blodkärl vid vävnadsförflyttning. Dessa s k mikrokirurgiska lambåer används för att möjliggöra sårläkning vid omfattande vävnadsdefekter efter stora extremitetstrauma, vid tumörkirurgi, missbildningar eller kroniska sår t.ex. vid diabetes. Tekniken används även för att sy ihop kärl vid avancerad lymfödembehandling. Idag används operationsmikroskop för att optimera kirurgens bild av vävnaderna vid mikrokirurgi, men själva anastomoserna görs av kirurgen som håller mikroinstrumenten i sin hand.

Mikrokirurgisk anastomosering av kärl är ett kritiskt moment som är viktigt för ett lyckat kirurgiskt resultat och detta manuella moment är ofta svårt att optimera. En mikrokirurgisk robot som utvecklats i Nederländerna med syfte att optimera det manuella kirurgiska momentet vid mikrokirurgisk anastomosering av små kärl kommer nu att utvärderas vetenskapligt i olika delstudier inom det aktuella projektet. Genom de planerade studierna kommer robotassisterad mikrokirurgi att introduceras och utvärderas utanför det centra där roboten tagits fram, för första gången. Projektet kommer att möjliggöra utveckling och införande av nya och förbättrade behandlingsmodaliteter för patienter med bl.a. cancer- eller traumaorsakade sår eller lymfödem.

En prototyp av roboten för mikrokirurgi har tagits fram i Nederländerna. Sedan 2015 har Maria Rydevik Mani, plastikkirurg vid Akademiska sjukhuset och docent vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet, varit med i diskussionerna om utvecklingen av roboten. Vid ett besök vid universitetssjukhuset i Maastricht nyligen lärde hon sig, tillsammans med operations- och forskningssköterskan Anna Nilsson, att använda den.

”Det handlar om att lära sig att styra med joysticks. Jag som har arbetat med mikrokirurgi i över tio år måste delvis lära om. För nästa generation kirurger, som får lära sig den här tekniken från början, blir det nog lättare. Vi tränar genom att bl.a. sy ihop små silikonslangar,” berättar Maria Rydevik Mani.

Roboten i Uppsala finansieras med anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse.

I vår testas den i ett laboratorium och man räknar med att vara igång med operationer på patienter senare under året.

”Om cirka ett år bör vi kunna använda den regelbundet. Tekniken medför ökad precision och vi hoppas kunna behandla nya patientgrupper, patienter som vi inte kan operera idag för att de har för små eller för skadade kärl. Det gäller till exempel diabetespatienter med komplexa sår och patienter som har sår på armar eller ben efter canceroperation. I de fallen måste man flytta en bit vävnad för att täcka såret. För att det ska fungera krävs att man syr ihop åtminstone en artär och en ven. Det är svårt med dagens metoder. Med den nya roboten hoppas vi kunna arbeta med mindre kärl och med större precision vilket kan öka chanserna att lyckas.”

Den första studien av den nya roboten ska baseras på mikrokirurgiska operationer av lymfödem, ett område som sedan en tid har byggts upp till en stor verksamhet vid Akademiska sjukhuset. Lymfödem är en svullnad som beror på att lymfvätskan inte transporteras iväg som den ska utan samlas på ett ställe. Det drabbar ofta cancerpatienter som har opererat bort eller strålbehandlat lymfkörtlarna. Lymfödem kan orsaka smärta och gör det svårare för patienten att röra sig. Ett sätt att behandla lymfödem är att sy ihop ett lymfkärl med en ven i vävnaden vilket gör att lymfvätskan kan transporteras vidare. Lymfkärlen är mycket små, mindre än en millimeter i diameter, och kirurgin som används kallas supramikrokirurgi.

Mikrokirurgi är operationer av strukturer ner till ett par millimeter i storlek. Det kräver mikroskop och en mycket stadig hand. Begreppet supramikrokirurgi används vid anastomosering av kärl mindre än en millimeter i diameter. Robotassisterad kirurgi används redan idag för att komma åt i trånga områden och för att operera genom mindre operationssår. Men robotassisteradmikrokirurgi erbjuds inte vid någon annan enhet i världen än i Maastricht, där prototypen är framtagen, och nu snart i Uppsala.