Det känns tryggt att regeringen tar svenska folkets hälsa på allvar under dessa corona-tider.
Däremot verkar de lagar man använder sig av märkligt. VI har haft restriktioner (”rekommendationer”) under 8 månader utan att regering och riksdag verkar ha fått någon rationell hantering av bestämmelserna. Redan från början har ordningslagen använts, men nu också alkohollagen. För en vanlig svensk borde väl smittskyddslagen vara lämplig för att minska smittspridning?
Regeringen måste agera snabbt nu
Sedan restriktionerna i mars startade har privat besöksnäring varit måltavla. Rätt eller fel, men efter 8 månaders nedgång borde regeringen kunna komma med tydliga stöd för att denna näring ska kunna fortleva och finnas kvar efter pandemins härjningar.
Våra grannländer, Danmark och Norge, har reagerat och lämnat omsättningsstöd då man har infört ”näringsförbud” för restauranger och barer, men så inte vår egen regering. De minsta företagen har drabbats så hårt att regeringens bristfälliga insikter riskerar många onödiga företagskonkurser i branschen och därtill följande personliga tragedier. Regeringen måste agera snabbt nu och följa våra grannländers exempel!
Smittar viruset mer på en bar än i tunnelbanan?
Att använda alkohollagen för att förhindra smittspridning i restaurangmiljö kan synas handlingskraftigt, men vilken lagstiftning ska användas för att minska smittspridning i kollektivtrafiken? Vare sig Folkhälsomyndigheten eller något universitet har visat att man skulle vara mer smittsam med promille i blodet, i vart fall inte mer på en bar än i en tunnelbanevagn. Logiken blir svår att följa för gemene man och därmed kanske också bli svårt att få acceptans för.
Snabba på besluten – och sluta krångla!
Regeringens löften om förlängning av corona-stöd från 1 december är ju bra, men varför ska inte beslut fattas förrän i februari, 3 månader senare? Stöden har hittills varit behäftade med så mycket krångel att alldeles för få små företag har kunnat eller vågat ansöka om dem. I synnerhet de minsta företagen måste få tydliga, enkla och förutsebara regler att förhålla sig till. De minsta företagen orkar inte längre förskottera statens kostnader.