Allergier hos personer med typ 1-diabetes spåras med världsledande utredningar

Allt fler patienter med typ 1-diabetes söker vård på Skånes universitetssjukhus sedan de drabbats av eksem och klåda efter att ha använt glukossensorer och insulinpumpar som sitter fästa på huden.

Allergier hos personer med typ 1-diabetes spåras med världsledande utredningar 1
Området där Hanna Klassons glukosmätare är fäst på armen undersöks av Josefin Ulriksdotter, läkare och forskare vid Yrkes- och Miljödermatologiska avdelningen på Skånes universitetssjukhus.

Tack vare avancerade kontaktallergiutredningar kan allergiframkallande ämnen spåras.

– Patienter som blir allergiska får kliande hudutslag under sin glukossensor eller insulinpump efter att de använt produkterna under en längre tid, berättar läkaren Josefin Ulriksdotter som forskar inom ämnet vid Yrkes- och Miljödermatologiska avdelningen på Skånes universitetssjukhus.

Fördelen med att bära glukossensorer och insulinpumpar direkt mot huden är att blodsockret kan mätas kontinuerligt och insulin kan ges direkt via pumpen, vilket förenklar livet för personer med typ 1-diabetes. Men biverkningarna för många är allt från klåda till eksem.

Avancerade utredningar
På Yrkes- och Miljödermatologiska avdelningen görs avancerade kontaktallergiutredningar för att se vilka ämnen patienterna eventuellt är allergiska mot. Avdelningen är världsunik tack vare ett välutrustat laboratorium, vägg i vägg med mottagningen.
– Vi tror att problemet är större än vad vi kan se. I sociala medier pågår en stor debatt där många med svåra hudreaktioner försöker få tips av varandra. Inte många känner till att vi finns och vad vi kan erbjuda, säger Josefin Ulriksdotter.

Identifierade ämnet bakom allergier
Arbetet med diabetespatienternas besvär har redan fått framgångar. Kemisten Martin Mowitz var först i världen med att identifiera ämnet Isobornylakrylat som orsakat allergier hos många diabetiker. Upptäckten fick stort internationellt genomslag och har också lett till att en stor tillverkare av glukossensorer tagit bort ämnet från sina produkter.
– Vi är okända på Skånes universitetssjukhus, men stora i världen, konstaterar Martin Mowitz, kemist på Yrkes- och Miljödermatologiska avdelningen.

Innehållet i produkterna ändras
Medicintekniska produkter behöver inte innehållsdeklareras, men tack vare avancerad utrustning kan laboratoriet undersöka vilka ämnen en produkt innehåller och identifiera allergen som testas på patienterna. Det är ovanliga ämnen som vanliga hudmottagningar inte har tillgång till.
– Problemet är att ämnena i glukossensorer och insulinpumpar ändras hela tiden, därför måste vi ständigt undersöka vad produkterna innehåller, säger Martin Mowitz. Under de senaste månaderna har vi hittat nya allergen i produkter vi tidigare undersökt.

Att få en konstaterad allergi får också konsekvenser.
– Trots svåra eksem orsakade av kontaktallergi vill patienterna ofta fortsätta använda produkterna. Men en kontaktallergi är livslång och den som blivit allergisk kan reagera även för små doser av ämnet. Har vi tur kan vi rekommendera patienten en annan produkt som inte innehåller just det ämnet patienten är allergisk mot. Men eftersom många produkter innehåller samma eller liknande ämnen kan ibland det enda alternativet vara att gå tillbaka till traditionell diabetesbehandling, säger Josefin Ulriksdotter.

Fakta Typ 1-diabetes

  • Omkring 50 000 personer i Sverige har diagnosen typ 1-diabetes, sjukdomen är delvis ärftlig och drabbar ofta barn och ungdomar.
  • Typ 1-diabetes innebär att kroppen slutar tillverka insulin, ett hormon som cellerna behöver för att kunna ta upp socker från blodet.
  • Sjukdomen går inte att bota, men genom att mäta blodsockervärdet och ta insulin kan personer med diabetes leva ett helt normalt liv.