När kontaktsjuksköterskorna på urologen i Östersund tog över arbetsuppgifter från läkarna blev tiden mellan prostatabiopsi och behandlingsbeslut fem veckor kortare.
Teambuilding och gemensamt ansvar gav resultat.
Sjuksköterskan Margareta Höög minns hur hon och hennes arbetskamrater hade det på jobbet för bara ett och ett halvt år sedan. Då kunde det ta mycket lång tid för en man som sökte på hälsocentralen för prostatabesvär tills han fick en diagnos.
– Och då handlade det om högriskpatienterna, säger Eva-Britt Walther.
De två är kontaktsjuksköterskor på urologmottagningen vid Östersunds sjukhus och har länge varit bekymrade över de långa väntetiderna inom urologin. Det var även deras verksamhetschef för kirurgin, Anna Warg.
I januari 2017 sammankallade hon hela personalkedjan – primärvårds- och inskrivningspersonal, undersköterskor, sjuksköterskor, sekreterare, urologer, patologer, röntgenläkare, operationskoordinatorer, laboratoriepersonal – till en rad möten för att identifiera problemet. Några representanter för patientföreningen deltog också.
– Vi höll på i många veckor och det var mer eller mindre närvaroplikt. Och i stort sett alla bidrog. Det var högt och lågt, gnäll och konstruktiva idéer, visioner och detaljer om vartannat, säger Margareta Höög och berättar om de jättestora ark fyllda med post it-lappar med problem och förslag till lösningar som satt upptejpade på väggen i konferensrummet under de här veckorna.
De delade så småningom in sig i grupper arbetade vidare med de förslag som kommit fram. Instruktionen var tydlig: Slutför er idé! Och det blev Margareta Höögs och Eva-Britt Walthers uppgift att planera hur detta skulle gå till.