Missbruk på arbetsplatser är ett känt problem och det tar i genomsnitt tio år att upptäcka hos en medarbetare.
-Problemet är att arbetstagaren måste antingen be om hjälp eller bli påkommen.
Innan dess finns ingen hjälp att få, säger Gunny Åkesson.
Och under den tiden lägger medarbetaren all energi på att dölja sitt missbruk. Och lider.
Många väljer att inte söka hjälp för sitt beroende och den vanligaste anledningen är skam, skuld och rädsla för repressalier.
-De främsta anledningarna till att man inte söker hjälp är skam och rädsla att förlora jobbet. Så i stället håller man tyst och står ut. Arbetsgivare, som tror att medarbetarna ber om hjälp när de behöver den, lever i en illusion.
Gunny Åkesson är legitimerad hälso- och sjukvårdskurator och har arbetat inom både socialtjänst och offentlig beroendevård och har haft tusentals samtal med klienter och patienter.
-Jag har ingen vetenskaplig grund för just detta påstående, men min kliniska erfarenhet säger mig att man som missbrukare är rädd om två saker i livet; familjen och arbetet. Och det verkar vara viktigare att behålla arbetet än familjen.
Man är beredd att riskera familjemedlemmarnas förtroende. Partnern lämnar och barnen slutar ringa. Det kan man ta, även om det är tungt. Men att bli arbetslös på grund av missbruk, det är botten för många, hävdar Gunny Åkesson.
-Jag har flera gånger haft patienter på Avgiftningen som planerar sin utskrivning från sjukhuset utifrån vad de har lyckats ljuga ihop för sin chef. ”Jag måste vara på jobbet på måndag för nu sa jag till min chef att jag har magsjuka. Och det verkar konstigt om jag är borta mer än fyra dagar.”
Efter att ha hört patienters resonemang kring, hur de döljer sitt missbruk, och sett hur svåra beroenden kan pågå utan arbetsgivarens kännedom, insåg Gunny Åkesson att det är på arbetsplatsen förändring måste ske. Många av de patienter som är pensionärer berättar om hur de lyckats dricka enorma mängder alkohol under decennier och säger samtidigt; ”Men jag har alltid skött mitt arbete”.
Det finns krav, enligt Arbetsmiljölagen (AML), på arbetsgivare kring förebyggande insatser avseende missbruk och beroenden, men inte specificerat hur det ska se ut eller gå till. Därför tar man ofta fram alkohol- och drogpolicys som högtidligt skrivs ner i ett dokument som sedermera hamnar i en dammig mapp på intranätet. Hur den skall implementeras eller hur den faktiskt skall skapa skillnad, är sekundärt.
-Drog- och alkoholpolicys i all ära, men de gör inte tillräcklig skillnad. Om det ska ta en medarbetare i genomsnitt tio år att bli påkommen med sitt missbruk, är det något allvarligt fel på arbetsplatsernas policyer. I mina ögon blir det snudd på ”greenwashing”.
Gunny Åkesson tycker också att det är problematiskt, att spel om pengar sällan ingår i arbetsgivarens policy, trots att detta är det en grupp som lider enormt mycket och som löper 15 gånger högre risk att dö i ett suicid.
-Jag inser att jag sticker ut hakan, men efter allt jag har sett och hört så måste jag konstatera, att arbetsgivarna har misslyckats, avslutar Gunny.