Sverige kan inte passivt invänta hela processen tills färdiga vacciner finns mot coronaviruset.
Vi behöver påbörja förberedelserna genom att utreda behovet av vaccin och vilka grupper som ska prioriteras. En god dialog måste tidigt i processen också finnas med de ledande vaccintillverkarna.
Det saknas verkligen inte kandidater till framtida vacciner mot sars-CoV-2. Enligt den senaste uppdateringen från WHO finns just nu 70 vaccinprojekt där stora läkemedelsföretag, små forskningsbolag och akademiska forskarlag bokstavligen arbetar dygnet runt. Tre av dessa projekt har nått klinisk status, vilket innebär att prövning på människa har inletts. Ytterligare ett antal andra vaccinkandidater kan gå in i kliniska prövningar inom de närmaste månaderna.
Vi står inom kort inför ett skifte där det inledande utvecklingsarbetet övergår till en period där ett antal olika vaccinkandidater genomgår kliniska prövningar för att visa att de ger immunitet och skyddar mot sjukdomen utan allvarliga biverkningar. Därefter kommer en period då reglerande myndigheter, som exempelvis EMA inom EU och FDA i USA, ska ta ställning till om själva vaccinet och den planerade produktionen kan godkännas.
Ibland vill medier beskriva detta som ett slags kapplöpning där det handlar om att komma först – att bli det företag som levererar ett enda vaccin som ska rädda världen från coronaviruset. Men så kommer det inte att bli. Vi kommer sannolikt att få se ett antal olika vacciner som når hela vägen fram till vaccinering i befolkningsgrupper. Några vacciner kan nå global användning, andra kan godkännas och användas i vissa världsdelar.
De senaste veckorna har två särskilt intressanta besked kommit, båda från några av världens ledande läkemedelsföretag inom vacciner.
Det ena gäller det amerikanska företaget Johnson & Johnson, som via samarbetet med den amerikanska myndigheten BARDA investerar motsvarande cirka tio miljarder kronor på att utveckla och därefter tillverka ett vaccin. Företaget utlovar att producera en miljard doser globalt till självkostnadspris. Det andra beskedet gäller franska företaget Sanofi och brittiska GSK som startat ett samarbete, som syftar till att dra största möjliga nytta av respektive företags unika kompetens för att så snabbt som möjligt utveckla och producera ett vaccin. Detta vaccin ska säljas till överkomliga priser, med syfte att ge bred global tillgång till vaccinet.
Jag nämner dessa exempel eftersom det i praktiken är mycket få företag som på kort tid kan producera vacciner i den mängd som kommer att krävas, om syftet är att större delen av jordens närmare åtta miljarder människor ska vaccineras. Att tillverka vaccin är mycket komplicerat. Säkerhetskraven är rigorösa med ett stort antal kvalitetskontroller, arbetet måste ske i helt steril miljö, och när vaccinet väl är färdigt måste all distribution ske med obruten kylkedja.
Utöver de tre företag som nämnts finns det ytterligare endast några få globala läkemedelsföretag, exempelvis de amerikanska företagen MSD och Pfizer, som har tillräcklig kompetens och kapacitet för att kunna producera vacciner som skyddar mot covid-19. Dessa företag kommer på ett eller annat sätt att vara inblandade i produktionen. Mindre forskningsföretag eller akademiska forskarlag kan utveckla vaccinkandidater – men när det gäller att genomföra stora kliniska prövningar på tusentals personer, och i ännu högre grad producera ett färdigt vaccin i stor skala – måste de söka samarbete med ett större företag.
När kommer det då finnas ett godkänt och massproducerat vaccin mot sars-CoV-2 som kan användas för vaccination på bred front i Sverige? Det florerar massor av mer eller mindre initierade bedömningar. Enligt generaldirektören för europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, som ju rimligen har god utblick över forskningsläget, kan ett vaccin vara klart inom 12–18 månader från i dag.
Ett litet land som Sverige kan inte spilla tid på att invänta en framtida tilldelning av färdiga vacciner. Regeringen måste nu ta initiativ i frågan. Redan i dag bör ett inledande utredningsuppdrag ges till lämplig myndighet, exempelvis Folkhälsomyndigheten, att utreda de lokala förutsättningarna för vaccination, exempelvis vilken mängd doser Sverige kan behöva och vilka grupper som är högst prioriterade. Samtidigt är det viktigt att tidigt säkerställa en god dialog med de ledande vaccintillverkarna.