LIF har analyserat antalet restnoteringar under perioden 13 mars till 30 april då coronapandemin på allvar drabbade Sverige.
Coronapandemin påverkar läkemedelsförsörjningen både nationellt och internationellt. LIF analyserar löpande läget i Sverige.
Av läkemedel på den svenska marknaden var 3,5 procent restnoterade den 30 april, en ökning jämfört med perioden innan då 3 procent var restnoterade.
– Ökningen av antalet restnoteringar den senaste tremånadersperioden speglar hur coronapandemin har ökat inköpen av läkemedel, säger Bengt Mattson, ansvarig för hållbarhetsfrågor på LIF. Under andra halvan av mars och en bit in i april kunde vi se en hamstringseffekt, men framförallt speglar ökningen sjukhusens utbyggnad av IVA-vård.
Bengt Mattson har arbetat med läkemedelsförsörjning och följt utvecklingen av restnoteringar under flera år och han är imponerad av hur coronautmaningen har kunnat hanteras genom nära samarbete mellan de olika aktörerna i försörjningskedjan.
– Läkemedelsföretagen jobbar dygnet runt för att få fram läkemedel för att möta den enorma efterfrågeökningen och fabrikerna har skruvat upp produktionskapaciteten maximalt. Vi har sett problem med exportrestriktioner och stängda gränser, men trots detta har läkemedelsförsörjningen fungerat förutom i ett fåtal fall.
En av förklaringarna till att den svenska läkemedelsförsörjningen klarat trycker från coronapandemin är bra samverkan mellan läkemedelsföretag, myndigheter, leverantörer, distributörer, apotek och hälso- och sjukvård menar Bengt Mattson:
– Sjukvården och apoteken arbetar med behandlingsalternativ och vi kan se att Läkemedelsverkets råd om ersättningsalternativ, som numer även finns på Fass, underlättar hanteringen när en restsituation uppstår.
