Det är stor skillnad i hur landets kommuner formulerar sina strategier om digitalisering.
Faktorer som geografisk placering, politiskt styre och ekonomi påverkar innehållet.
Det resulterar i att 1,7 miljoner invånare riskerar försämrad kommunal service, visar en ny studie vid Göteborgs universitet.
I studien har forskare analyserat hur Sveriges kommuner redogör för hur de vill jobba med digitalisering av välfärdstjänster i sina mål- och resursplaner (MRP). MRP är ett strategiskt dokument som anger den riktning som kommunen som helhet ska arbeta mot.
Resultatet av studien visar på tydliga skillnader i hur landets kommuner jobbar med digitaliseringsfrågan bland annat beroende på geografisk placering, storlek, politiskt styre och ekonomi.
– Digitalisering nämns tre gånger så ofta i storstädernas MRP än i motsvarigheten på landsbygden. Kommuner med borgerligt styre skiljer sig också markant med tydliga strategier jämfört med de som styrs av vänsterblocket, säger Johan Magnusson, docent i informatik och huvudförfattare till studien.
Orsakerna till att geografi och politik spelar så stor roll är flera, menar Johan Magnusson. Dels beror det på hur mycket resurser som kan satsas på digitalisering och dels beror det på mängden kunskap och intresse som finns för frågan bland tjänstemän och politiker.
Riskerar digitalt utanförskap
Kommunernas mål- och resursplaner är mer än bara ett i raden av dokument. Det är det viktigaste styrande dokumentet och det som står där får verklig betydelse för invånarna.
– MRP styr hur den digitala utvecklingen av välfärdstjänsterna kommer se ut, exempelvis möjligheten att söka digitalt försörjningsstöd, bygglov och hantera digital frånvaroanmälan till förskola och skola. Att strategiarbetet skiftar så mellan kommunerna är allvarligt eftersom tjänsterna blir allt viktigare för invånarna, säger Johan Magnusson.
Enligt studien bor sammanlagt 1,7 miljoner invånare i en kommun som antingen inte målsätter digitalisering eller som har en strategi som är fokuserad på att endast driva internt effektiviseringsarbete och inte en invånarfokuserad utveckling.
– Det innebär att invånarna riskerar ett utanförskap i den digitala välfärden och i förlängningen en försämrad service, säger han.
Glapp i kommunernas service
Det så kallade utjämningssystemet är tänkt att se till att Sveriges kommuner ska tillhandahålla likvärdig service oberoende av förhållanden som är svåra att påverka. Trots det kan Johan Magnusson konstatera att glappet kring digital service är stort.
– Kommunerna har ett välfärdsuppdrag även inom det digitala området. Men om detta inte ses över drabbas i slutändan invånare som redan har det svårt.
