Vetenskapsrådet har meddelat beslut om anslag till forskningsinfrastrukturer av nationellt intresse.
Det är glada besked för Kemiskt Biologiskt Centrum vid Umeå universitet. Kemiska institutionen ingår i tre av de forskningsinfrastrukturer som beviljats medel.
– En stor del av den forskning som bedrivs vid den Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten och den Medicinska fakulteten är beroende av tillgång olika typer av avancerad infrastruktur. Under flera år har vi tillsammans utvecklat formerna för att ligga i framkant när det gäller forskningsinfrastruktur vilket bland annat speglas i att flera av våra infrastrukturer ingår i SciLifeLab. Det faktum att Vetenskapsrådet nu beslutat att stötta flera av våra infrastrukturer är ytterligare en bekräftelse på att vi spelar en viktig roll på nationell nivå, säger professor Mikael Elofsson, dekan på den Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet.
De tre forskningsinfrastrukturer som fått finansiering återfinns alla på Kemiska institutionen som är en del av Kemiskt Biologiskt Centrum, KBC, vid Umeå universitet. Det handlar om NMR-spektroskopi, Chemical Biology Consortium Sweden och Protein Production Sweden, PPS. Göteborgs universitet respektive Karolinska Institutet har varit huvudsökande och Kemiska institutionen vid Umeå universitet är medsökande partner i alla tre fallen.
Finansiering i fyra år
Finansiering är nu tryggad för åren 2022 – 2026. I nuläget anges inga nivåer på anslagen, utan dessa kommer att förhandlas fram mellan Vetenskapsrådet och de sökande organisationerna.
– Vetenskapsrådet ser uppenbarligen NMR-plattformen som en viktig nationell infrastruktur. Anslaget betyder att vi kan bedriva och utveckla vidare vår plattform som Umeånoden i nationella Svenskt NMR centrum vid Göteborgs universitet och stöda akademi- och företagsforskning på högsta nivå, säger professor Gerhard Gröbner och professor Jurgen Schleucher, vetenskapliga ledare för plattformen för NRM-spektroskopi vid Umeå universitet.
I och med den nya finansieringen kommer ytterligare mindre noder på Linköpings universitet, Lunds universitet, Uppsala universitet och Göteborgs universitet att inkluderas till Chemical Biology Consortium Sweden för att öka den nationella närvaron. Det menar universitetslektor Erik Chorell, vetenskaplig ledare för plattformen Chemical Biology Consortium Sweden vid Umeå universitet.
– Finansieringen och de nya noderna möjliggör även satsningar på nya tekniker så som screening av små molekyler i patientnära celler och i högsäkerhetslabb för till exempel farliga virus och bakterier, men också så kalladcell-painting, jonkanaler och en välbehövlig förstärkning av existerande grundverksamhet. Det här ger oss möjlighet att ligga i framkant och ger svenska forskare helt nya möjligheter, säger han.
Att Protein Production Sweden, PPS, nu har blivit en ny infrastruktur av nationellt intresse med finansiering från Vetenskapsrådet är ett tydligt tecken på att de olika PPS-noderna har gjort en betydligt och uppskattat bidrag till svensk forskning.
–Den lokala proteinexpertisplattformen, PEP, i Umeå har tjänat fler än 70 olika forskare och bidragit till spetsforskning och många publikationer. Finansieringen kommer att användas för att utöka kompetensen och erbjuda nya proteinexpressionssystem, till exempel för att producera större komplex för cryo-EM-analys, säger universitetslektor Uwe Sauer, vetenskaplig ledare för proteinexpertisplattformen PEP vid Umeå universitet.
Inspirerande för KBC
Som vetenskaplig samordnare för Kemiskt Biologiskt Centrum, KBC, känner sig professor Stefan Björklund otroligt glad och stolt över beskedet. Alla tre infrastrukturer som nu får stöd bedriver sin verksamhet i KBC-huset och har under många år fått ekonomiskt bidrag, samt hjälp med kommunikation och anordnande av vetenskapliga konferenser från KBC.
– Vi hoppas och tror att detta stimulerar fler infrastrukturer hos oss till att sträva efter att etablera sig på nationell nivå, säger han.
Nationellt intresse
Vetenskapsrådet arbetar med att finansiera och långsiktigt planera för forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Detta för att svenska forskare ska kunna få tillgång till de främsta metoderna, den bästa utrustningen och relevant expertis.
Vetenskapsrådet finansierar forskningsinfrastruktur som
- möjliggör forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och som därmed bidrar till samhällets utveckling
- är öppet tillgänglig främst för forskare men även för industri och andra relevanta aktörer verksamma i Sverige
- är av brett nationellt intresse och utnyttjas av flera forskargrupper och forskare samt att Vetenskapsrådets finansiering skapar ett nationellt mervärde
- har en långsiktig planering för den vetenskapliga verksamheten, ledning och styrning, finansiering, kompetensuppbyggnad och utveckling
