Nyanlända kvinnor med svagt socialt stöd och som inte kan svenska löper en större risk att få komplikationer under både graviditet och förlossning.

Nyligen avsatte regeringen pengar för att förbättra förlossningsvården och stärka kvinnors hälsa. För Västerbottens läns landstings del handlade det om ett tillskott på drygt 13 miljoner kronor, där ett fortsatt arbete med kulturdoulor under tre år ingår.

Kulturdoulorna, som alla har fött barn, hjälper till med kommunikation och information kring förlossning på kvinnornas modersmål. När de tjänstgör får de gällande timmersättning enligt Kommunals avtal.

Talar olika språk

Tillsammans talar de ett tiotal språk. Förutom svenska kan de dari, persiska, thai, somaliska, amharinja, tigrinja, swahili, engelska, sorami, kurmanji och badinani.

– Tidigare har kulturdoulor funnits inom slutenvården, vid kvinnoklinikerna i länet, berättar Maria Trotsman, barnmorska vid kvinnokliniken i Umeå och projektledare. Nu går de vidare till primärvården, framförallt familjecentraler, barnavårdscentraler och öppna förskolor.

Några av de större familjecentralerna använder sig av kulturdoulornas kompetens.

– Nu gäller det att sälja in konceptet och vi hoppas att det sprider sig som ringar på vattnet till alla familjecentraler, säger Eva Lovis Karlsson och Malin Jonsson, barnmorskor i Lycksele respektive Skellefteå.

Stöd till mammor

I maj hölls en utbildning för ett 20-tal kvinnor från Umeå och Lycksele, både nya och gamla kulturdoulor. Till hösten är det dags för kvinnor i Skellefteå att lära sig mer om förlossningsvård, kommunikation och praktiskt stöd till blivande mammor. När alla är utbildade finns det närmare 50 kulturdoulor i hela länet.

Kvinnorna har utbildats i anatomi, smärtlindring, preventivmedel och rutiner i svensk förlossningsvård. Men en kulturdoula har inget medicinskt ansvar och ger heller inga medicinska råd.

Arbetet fortsätter

Nämnderna för folkhälsa och primärvård i Umeå, södra Lappland och Skellefteå- och Norsjöområdet står bakom satsningen. Förhoppningsvis ska arbetet fortsätta även när regeringspengarna är slut.

– Nämnderna har till landstingsstyrelsen föreslagit att kulturdoulor ska bli en permanent verksamhet, säger Maria Trotsman.