Personer med kronisk smärta ska få bättre verktyg att hantera sin smärtupplevelse och tätare kontakt med vården mellan mottagningsbesök.
Akademiska sjukhuset medverkar i en stor EU-finansierad pilotstudie, Relief, som syftar till att utveckla interaktiva hjälpmedel, bland annat en app, som ökar motivationen och gör det lättare att leva självständigt hemma.
– Det känns oerhört tillfredsställande att vara med och utveckla evidensbaserad IT-teknik som kan underlätta livet för personer med kronisk smärta. Målet är att öka engagemanget och självständigheten, säger Rolf Karlsten, verksamhetschef för smärtcentrum och rehabiliteringsmedicin på Akademiska sjukhuset.
Nästan var femte person i Sverige har långvarig, kronisk smärta vilket kan vara påfrestande psykiskt. Man har uttömt befintliga behandlingar och mycket handlar om att lära sig hantera sin smärta, men också att bli lyssnad på.
Relief är en EU-finansierad pilotstudie som pågår 2016-2020. Förutom Akademiska sjukhuset i Sverige medverkar större sjukhus i Frankrike och Spanien. Totalt kommer 40 patienter att inkluderas i en första klinisk test som startar under hösten.
Den enkät som gjordes inför uppstarten visade att det viktigaste för patienterna är att få hjälp smidigt och snabb återkoppling från vårdpersonalen.
– I projektet ska vi tillsammans med patienter och företag utveckla ett interaktivt hjälpmedel med en app som möjliggör kontinuerlig monitorering och interaktion. Det blir ett komplement och stöd mellan de fysiska vårdkontakterna, förklarar Rolf Karlsten.
Den nya tekniken registrerar exempelvis fysisk aktivitet, sömn och EKG. Patienten får stöd i sin behandling och kan rapportera sin smärtanivå, smärtans effekt på det dagliga livet och behandlingseffekter. Dessutom kan man själv se sina resultat vilket ökar motivationen, samtidigt som personalen på smärtkliniken får värdefull information och vid behov kan justera eller ändra behandlingen. En viktig fördel är, enligt Rolf Karlsten, att man kan undvika onödiga besök. När patienten kommer till mottagningen vet vårdpersonalen hur det gått och kan fokusera på nästa åtgärd vilket är mer effektivt.
Medverkan i större EU-projekt som detta, menar han underlättas av etableringen av ett kansli för forskningsstöd på Akademiska sjukhuset före sommaren. Kansliets fokus blir att stötta forskare som önskar driva större EU-finansierade projekt och andra stora projekt med extern finansiering, till exempel från Vinnova eller Forte, där Akademiska sjukhuset är en part.
– Det svåra för oss forskare ute på klinikerna är att ha överblick över anslag att söka. Vi behöver också administrativt stöd för att genomföra ansökningar, hitta partners och rapportera korrekt. Dessa processer har blivit mer komplexa de senaste åren, konstaterar Rolf Karlsten.
Enligt forsknings- och utbildningsdirektör Sune Larsson är förhoppningen att Akademiska sjukhuset nu ska kunna medverka i fler internationella projekt tillsammans med andra svenska och utländska sjukhus i syfte att förbättra vården:
– Tidigare saknades rätt kompetens och administrativt stöd till kliniskt verksamma forskare som vill medverka i större EU-projekt eller andra studier med extern finansiering. Det innebar att forskare ibland fick säga nej till projekt på grund av detta, framhåller han.