Ny färdplan för global barnhälsa lanseras i dag: Det handlar om alla barns rätt att blomstra

För miljontals barn och ungdomar i världen är mänskliga rättigheter fortfarande bara ett abstrakt koncept.

Dags att placera barnen i centrum för de globala hållbarhetsmålen.

För de yngsta definieras framsteg ofta bara i termer av överlevnad. Nu lanserar SIGHT (Swedish Institute for Global Health Transformation) och Svenska Läkaresällskapet en färdplan för global barnhälsa, där framsteg definieras utifrån nästa generations rätt att blomstra och placerar barnen i centrum av de globala målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030.

Enligt färdplanen ”Placing children at the centre of the sustainable development goals” är överlevnad en dålig måttstock för att säkerställa nästa generations välbefinnande. Dessa barn och ungdomar behöver få möjlighet att blomstra och bli rustade med tillräcklig motståndskraft i mötet med globala utmaningar såsom klimatförändringar, påtvingad konfliktrelaterad migration och den allt tyngre hälsorisk som icke smittsamma sjukdomar (non-communicable diseases, NCD) utgör.

Färdplanen efterlyser en förändringsagenda där utvecklingsarbetet är fokuserat på barnen. Enligt rapportförfattarna kan bestående förbättring av barns och ungdomars hälsa endast uppnås om de globala hållbarhetsmålens synergier mobiliseras och barnhälsa inte enbart ses som en fråga enbart för hälso- och sjukvården.

Färdplanen identifierar och fokuserar på fem huvudsakliga punkter med hävstångspotential:

  1. Omdefiniera global barnhälsa: sätt barnen i centrum för de globala målen för hållbar utveckling genom ett livslångt perspektiv
    Ett nytt engagerande narrativ skapas där barn och ungdomar både kan initiera och gynnas av utveckling genom att sätta dem i centrum för de globala hållbarhetsmålen kommer att öka hållbarhetsmålens relevans.
  2. Strävan efter jämlikhet: inget barn ska lämnas åt sitt öde
    Investeringar i interventioner som bevisligen kan minska sjuklighet och dödlighet måste följas av kontinuerlig vetenskaplig och kontextuell utvärdering av effekterna, inklusive ålders- och könsaggregerade data, för att försäkra sig om att inga barn eller tonåringar lämnas åt sitt öde.
  3. Ge barn möjlighet att blomstra under hela livet
    Att förändra synen på barnet, från ett medicinskt till ett mer holistiskt och relationsmässigt perspektiv. Tillerkänna barnen de unika rättigheter som de har från födelsen.
  4.  Överbrygga gapet mellan vetande och handling: underlätta välgrundat beslutsfattande och implementation
    Att utöka överbryggande forskningsprogram och implementerad forskning som engagerar och bygger kapacitet inom lokala samhällen spelar en viktig roll när det gäller globala hälsoutmaningar.
  5.  Dra nytta av kopplingarna mellan de globala hållbarhetsmålen för att stärka sektorsövergripande insatser
    Att identifiera och dra nytta av kopplingar inom och mellan de globala målen för hållbar utveckling när det gäller barns och ungas hälsa och välmående är grundläggande för att främja effektiva multisektoriella partnerskap som stärker hälso- och sjukvårdssystemen. Förståelsen för dessa kopplingar kommer att vara avgörande för att genomförandet av Agenda 2030 ska lyckas.

Sammanfattningsvis: Att placera barn och unga i centrum för de globala målen för hållbar utveckling kommer att säkerställa deras rätt att både överleva och blomstra under hela livet. De blir de som verkligen gynnas av Agenda 2030.