Försenade forskningsstudier, stopp för rekrytering av patienter till nya kliniska cancerstudier och omfördelning av personal från forskning till vården är bara några exempel på hur pandemin har påverkat svensk cancerforskning.
Det visar den granskning som Cancerfonden presenterar idag.
– Vår granskning visar att den kliniska cancerforskningen i praktiken har satts på paus under pandemin, vilket är allvarligt då det är den kliniska forskningen som ger bättre diagnosmetoder, behandlingar och uppföljningar, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd
Stopp för rekrytering av patienter till kliniska studier
Samtliga universitetssjukhus i Sverige beslutade att stoppa rekryteringen av nya patienter till kliniska cancerstudier under våren 2020. Syftet med stoppen uppges vara att frigöra personal från studier till vårdproduktion och minska inflödet av patienter till sjukhus i syfte att minska smittspridningen. Flera forskare beskriver patientstoppet som ett år med ”hack i kurvan”, något som kan få effekter på dataunderlaget i framtida studier.
Personal har omfördelats från forskning till vårdproduktion
Intervjuade forskare uppger att cirka 25–50 procent av personalen från deras kliniska studier har omfördelats till att hjälpa till i vården under pandemin. Detta uppges ha pausat och försenat forskningsprojekt.
– Då cancerforskningen redan före pandemin har varit eftersatt i Sverige, inte minst den kliniska och patientnära forskningen, så riskerar nu pandemin och dess konsekvenser få stor negativ påverkan, säger Klas Kärre.
Saknas statistik kring forskningsverksamhet
Ett strukturellt problem är avsaknaden av statistik på såväl kliniknivå som regional och nationell nivå. Utan grundläggande siffror kring hur forskningen presterar och vilka resurser som behövs är det svårt att ta välavvägda beslut i kristider. Avsaknaden av statistik är något som flera intervjupersoner har reagerat starkt på.
– Självklart har det varit nödvändigt att prioritera vården under pandemin, men vi måste ha en beredskap och nationell samordning kring kliniska studier i framtiden, för att undvika överreaktioner vid krissituationer. Vård och forskning ska integreras, inte konkurrera, säger Klas Kärre.