“Läkemedel + digitalt stöd = sant”

Snart kommer det digitala stödet till ett läkemedel inte längre att vara något fristående utan en integrerad del av behandlingen – är systemet och den svenska vården redo för det?

“Läkemedel + digitalt stöd = sant”

Magnus Lejelöv skriver i en krönika om utvecklingen där tekniken kan täcka in helheten och både säkerställa användande och effekt samt öka förståelsen kring sjukdomen.

Under ett antal år har läkemedelsindustrin jobbat med stöd till patienter i först analoga, sedan alltmer digitala former. Främst har fokus legat på en förbättrad livsstil vad gäller kost och motion men även sömn, stress och andra faktorer. Lite som kvällstidningarnas hälsobilaga men med skillnaden att i stället för att jaga klick har ansatsen varit att stödja patienter då forskningen visar att ju mer medveten man är om livsstilsfaktorerna kopplade till en sjukdom, desto bättre blir man på att ta sina läkemedel på det sätt som föreskrivits.

Stöden tog till en början sin utgångspunkt i telefonsamtal kompletterade med brev och vykort, sedan gick man vidare till att introducera sms som en del av konceptet och på senare år har utvecklingen gått i snabb fart där först mail och hemsidor adderats, men framförallt har patientens egna data och enheter – till exempel mobiltelefoner och wearables som hälsoklockor – inkluderats i uppföljningen.

Patientstöd eller produktstöd?

Ansatsen är lovvärd och patientcentrerad men stödet har oftast inte varit integrerat i vården utan legat utanför i ett parallellt spår. På samma sätt har apoteksaktörernas liknande lösningar varit ett komplement vid sidan av. Kanske har vården inte heller informerat om stöden på ett sådant sätt att patienterna uppfattat det som just ett stöd i behandlingen utan snarare som ett annorlunda väsen. Det finns två delar kring detta som är värt att lyfta.

1. Patientstöden har i mångt och mycket varit produktstöd – de har förvisso utgått från patientens användning av en produkt men inte fullt ut sett till hela sjukdomspanoramat. Det är ju förståeligt eftersom den enda information som funnits är att ett läkemedel har använts, men det har gjort att stöden hamnar “en bit bort” från patienten.

2. Alla vi som är verksamma i den svenska hälso- och sjukvårdssektorn och ju har patienternas bästa som slutmål behöver samverka för att patienten ska känna att stöden verkligen tillför ett värde.

En spännande utveckling med digitala hjälpmedel

Att vi idag, friska eller sjuka, använder digitala hjälpmedel som en integrerad del av vår vardag skapar nya möjligheter och det ska bli spännande att se hur de hanteras av oss som medborgare och patienter och i själva sjukvårdssystemet. Ett exempel gäller astmaområdet där det nu finns läkemedel som kopplas ihop med ett digitalt hjälpmedel så att man kan säkerställa användandet och effekten samt öka förståelsen kring sjukdomen. Det vill säga att stödet inte är något vid sidan om utan snarare är en del av en helhet. När man tar sitt astmaläkemedel noteras det att man använder rätt mängd i rätt tid och dessutom kan det kombineras med att man testar sin lungfunktion i en enkel digital lungfunktionsmätare. Tidigare befann vi oss i ett läge där vi hoppades att patienten använde läkemedlet rätt och fick kunskap om eventuella felaktigheter i behandlingen genom att sjukdomen blossade upp trots medicinering, till exempel vid fysisk ansträngning. Idag kan patienten säkerställa en korrekt användning och dessutom mäta effekten under kontrollerade former i hemmet.

Teknik kopplad till läkemedelsbehandling väcker frågor

För patienten, de anhöriga och vården innebär detta ett lyft vilket ju i förlängningen också gynnar samhället. Men det finns dock ett par frågetecken som behöver rätas ut:

1.Vilka krav ska ställas på tekniken i förhållande till läkemedlet?

2.Vilka krav på dokumentation ska finnas?

3.Hur prissätter man detta? I kombination eller separat? Vad ger vilket värde?

4.Hur följer man upp enskilda patienter och hela populationen?

Oavsett var vi landar i dessa frågor är det viktigt att vi diskuterar och funderar kring dem ur så många perspektiv som möjligt. Och astmaexemplet är bara inledningen. Vi står inför en ström av möjligheter där vi kopplar teknik till läkemedel – allt från tabletter dragerade med en digital väv som kan mäta utsöndring i kroppen till diagnostiska möjligheter med läkemedel. Var vi än hamnar till slut står vi på randen till något spännande. Något patientsäkert. Något viktigt.