Ny kartläggning: Växande geografiska skillnader i risken att dö i hjärtinfarkt

Risken att dö i hjärtinfarkt är mer än dubbelt så stor i Norrbotten som i Stockholm – och skillnaderna mellan länen ökar.

Det visar en ny kartläggning av Hjärt-Lungfonden. Nu krävs mer resurser till forskningen för att kunna förstå och jämna ut de regionala skillnaderna.

Ny kartläggning: Växande geografiska skillnader i risken att dö i hjärtinfarkt 1
Hjärtoperation

– Det här är en oroväckande utveckling. Tack vare Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning SCAPIS vet vi att människor som bor i områden med låg socioekonomisk status löper betydligt större risk för hjärt-kärlsjukdom. Mer forskning krävs för att förstå varför skillnaderna ökar och utveckla behandlingar som motverkar dem, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskningsframsteg som till exempel ballongvidgning av kranskärlen och vetenskapligt baserade livsstilsråd har utvecklat vården och gett människor möjlighet att förbättra sina levnadsvanor. På tio år har dödligheten i hjärtinfarkt mer än halverats. 2008 avled 149 av 100 000 svenskar i hjärtinfarkt, och 2018 hade siffran sjunkit till 73 av 100 000. Trots det är hjärtinfarkt fortfarande en av våra vanligaste dödsorsaker. Enligt statistik från Socialstyrelsen som släpps i dag avled cirka 5 800 svenskar i hjärtinfarkt under 2018.

Samtidigt visar en kartläggning av Hjärt-Lungfonden att de geografiska skillnaderna blir allt större. I dag löper du 103 procent större risk att dö av hjärtinfarkt om du bor i Norrbotten jämfört med om du bor i Stockholm. För tio år sedan var skillnaden endast 43 procent. Risken att drabbas av hjärtinfarkt är betydligt lägre i Stockholm än i något annat län.

– Svensk akutvård håller världsklass, och det är glädjande att antalet hjärtinfarkter minskar. Nästa steg för forskningen blir att utveckla mer individanpassade behandlingar och förutsäga vem som kommer att drabbas, säger Jan Nilsson, professor och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning för att besegra vår tids största folksjukdomar. Flera pågående forskningsprojekt syftar till att minska dödligheten i hjärtinfarkt, bland annat genom att öka kunskapen om vilka som drabbas och lägga grunden för nya läkemedel som minskar inflammation i kärlväggen. Förra året delade organisationen ut rekordbeloppet 351 miljoner kronor till forskningen.
Bilder:

Hjärtoperation – pressbild 1
Hjärtoperation – pressbild 2
Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
Jan Nilsson, ordförande, Hjärt-Lungfondens forskningsråd

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 39, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Fakta om hjärtinfarkt 2019(Källa: Hjärt-Lungfonden)
Hjärtinfarkt är: När en blodpropp bildas i något av hjärtats kranskärl och orsakar akut syrebrist i hjärtat.
Drabbade och döda: Sjukdomen är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Under 2018 drabbades cirka 24 800 svenskar av hjärtinfarkt, varav 5 800 personer dog.
Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har dödligheten i hjärtinfarkt halverats på tio år.
Forskningens mål: att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.
Behandling: Akut ballongvidgning (PCI) eller propplösande medicin (trombolys) är de två vanligaste metoderna vid akutbehandling av hjärtinfarkt.
Mer pengar behövs: Hjärt-Lungfonden är den största oberoende finansiären av forskning i hjärt- och lungsjukdomar vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag.

Mer information om hjärtinfarkt hittar du här.
Fakta: Fem vanliga symptom vid hjärtinfarkt* (Källa: Hjärt-Lungfonden)
1. Tryckande eller sprängande smärta mitt i bröstet.
2. Smärta som strålar ut i armar, hals, nacke, käkar, mage eller rygg.
3. Stark trötthet och orkeslöshet.
4. Illamående, kallsvett och yrsel.
5. Andnöd och ångest.