Efter den hetaste sommaren i Europa publicerar Lancet Public Health sin första rapport Lancet Countdown Europe, ett samarbete mellan 44 europeiska forskare.
Rapporten belyser vilka konsekvenser klimatförändringen kan få för människors hälsa i Europa, men också att hälsofördelar finns om takten ökas i klimatomställning och klimatanpassning.
– Rapporten kan ses som en varningsklocka för europeiska regeringar, hälso- och sjukvårdsledningar och andra beslutsfattare att ta till sig i arbetet för att skydda människors hälsa, säger professor Maria Nilsson, ordförande för Lancet Countdown i Europa och medlem i Lancet Countdowns globala styrgrupp, vid institutionen för Epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.
I rapporten beskrivs omfattande, redan existerande hälsoeffekter i Europa genom en ökad exponering för extrema väder- och klimathändelser, ökad risk för att smittas av infektionssjukdomar, värmerelaterade sjukdomar och dödsfall till följd av exponering för luftföroreningar. Några utdrag ur rapporten visar att:
- Mellan 2000-talets första två årtionden (2000-2009 jämfört med 2010-2019) ökade exponeringen för värmeböljor med 57 % i genomsnitt, med lokala ökningar på mer än 250 %.
- Klimatet har ändrats så att risken för spridning av infektionssjukdomar som denguefeber, malaria, vibrioinfektioner och West Nile-viruset växer i Europa.
- Den fortsatta förbränningen av fossila bränslen ledde till 117 000 dödsfall år 2020 till följd av exponering för luftföroreningar (PM2,5), mest från transportsektorn.
- Nästan 60 % av 197 undersökta städer i Europa rapporterade att klimatförändringarna hotar hälso- och sjukvården eller folkhälsan, med värmerelaterade sjukdomar identifierade som den största klimatrelaterade hälsorisken.
Rapporten är den första publikationen från det nystartade Lancet Countdown Europe, läs mer här https://www.lancetcountdown.org/about-us/
– Rapporten kan ses som en varningsklocka för europeiska regeringar, hälso- och sjukvårdsledningar och andra beslutsfattare att ta till sig i arbetet för att skydda människors hälsa, säger professor Maria Nilsson.
– Covid-19-pandemin har utan tvekan visat oss på behovet av att skydda européernas hälsa, men nu ser vi att klimatförändringarnas ökande hälsoeffekter sätter ytterligare press på hälso- och sjukvården både på kort och lång sikt. För att klara det behöver vi klimat- och miljömässigt hållbara hälsosystem med resurser och beredskap för att minska nuvarande och framtida hälsoeffekter, säger Maria Nilsson.
