Poängssystemet Apgar användbar hälsokontroll av för tidigt födda barn

Även för tidigt födda barn bör utvärderas enligt Apgarskalan, ett verktyg som används för att mäta nyföddas hälsa omedelbart efter förlossningen.

Poängssystemet Apgar användbar hälsokontroll av för tidigt födda barn 1Den slutsatsen drar forskare vid Karolinska Institutet som i en stor observationsstudie undersökt värdet av Apgarpoäng för barn som föds för tidigt. Resultaten har publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine.

Den så kallade Apgarskalan har använts sedan 1950-talet i förlossningsvården för att bedöma barnets tillstånd omedelbart efter födseln. Vårdpersonal bedömer fem parametrar hos barnet: hjärtaktivitet, andning, muskelspänst, reaktionsförmåga och hudfärg. Varje parameter kan få mellan 0–2 poäng, vilket innebär att poängen kan variera mellan 0–10, där en högre siffra tyder på att barnet har bättre hälsa och högre chanser att överleva.

Det har dock varit omtvistat om Apgarpoäng är ett bra hjälpmedel för prematura barn, eftersom omogenheten hos dessa barn vanligtvis också återspeglar sig i lägre Apgarpoäng jämfört med barn som föds efter fullgången graviditet. Därför ville forskare vid Karolinska Institutet ta reda på om skalan kan användas för att förutsäga även det för tidigt födda barnets risk att dö under de första fyra levnadsveckorna (nyföddhetsperioden).

Med hjälp av svenska registerdata kunde forskarna studera 113 000 barn födda utan missbildningar efter 22 till 36 graviditetsveckor under åren 1992–2016. Risken för död i nyföddhetsperioden beräknades för olika Apgarpoäng vid fem och tio minuter efter födseln, och separat för barn födda efter 22–24, 25–27, 28–31, 32–34 och 35–36 veckor.

Totalt dog 1 986 för tidigt födda barn (1,8 procent) i nyföddhetsperioden. Som förväntat ökade dödligheten med kortare graviditetslängd, från 0,2 procent till 76,5 procent för barn födda efter 36 respektive 22 graviditetsveckor. Oavsett graviditetslängd ökade risken för död med sjunkande Apgarpoäng. För barn med kortare graviditetslängd innebar lägre Apgarpoäng en högre absolut riskökning. En ökning av Apgarpoäng från fem till tio minuter efter födseln var associerat med en minskning av risken för död.

– Våra resultat visar att det är viktigt att utvärdera också det för tidigt födda barnets vitalitet med Apgarpoäng vid födelsen. Det är också angeläget att man aktivt arbetar med de barn som inte har höga Apgarpoäng, säger Sven Cnattingius, senior professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare.

­– Hjärtverksamhet och andning är de grundläggande delarna i Apgarbedömningen. Vår forskning talar för att ju bättre man lyckas stabilisera det för tidigt födda barnets cirkulation och andningen direkt efter födelsen, ju mer ökar chansen att överleva, menar Stefan Johansson, docent vid Karolinska Institutet och neonatolog vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm och en av författarna till studien.

­Resultaten har justerats för en rad faktorer som kan påverka utgången, som till exempel moderns ålder, rökvanor, vikt, blodtryck, barnets födelsesätt och födelseår. Forskarna noterar att studien baseras på svenska förhållanden och att resultaten kan se annorlunda ut i andra länder.– Även om vi inte vet exakt vad Apgarpoäng mäter så måste vi ta till oss att Apgarpoäng faktiskt är vårt viktigaste verktyg för att utvärdera barnets hälsa omedelbart efter födelsen, säger Neda Razaz, biträdande lektor vid institutionen för medicin Solna, och en av studiens författare.

I Sverige föds årligen omkring 115 000 barn utan missbildningar, varav drygt 5 procent föds för tidigt. Av dessa barn dör omkring 150 barn i nyföddhetsperioden, varav ungefär 100 är födda för tidigt.

Studien har finansierats genom anslag från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, och anslag från Karolinska Institutets Distinguished Professor Award, DPA till Sven Cnattingius.

Publikation: “Apgar score and neonatal mortality risk in preterm infants,” Cnattingius S, Johansson S, Razaz N., New England Journal of Medicine, online 1 juli, 2020, doi: 10.1056/NEJMoa1915075