Utökat stöd till forskning kring sarkom, den glömda cancern.
Sarkomföreningens forskningsfond har beslutat att tilldela 100 000 kronor vardera till tre projekt som kan bidra till genombrott i kampen mot sarkom, en ovanlig och ofta mycket aggressiv cancer i kroppens stödjevävnader.
– Medlen kommer helt och hållet från medlems- och minnesgåvor. Vi drabbade, såväl sjuka som anhöriga, upplever en enorm frustration över att sarkomforskningen får så lite uppmärksamhet och ständigt lider brist på resurser, säger Magnus Carlsson, ordförande i Sarkomföreningen.
Medan överlevnaden i de större cancerdiagnoserna såsom prostata- och bröstcancer glädjande nog har ökat enormt de senaste decennierna, har inte så många framsteg gjorts när det gäller ovanliga cancerformer.
Bidragen ges till följande projekt:
David Wennergren
Epidemiologi och behandling av angiosarkom. Huvudforskare David Wennergren, medicine doktor, överläkare tumörortepedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Syftet med studien är att undersöka och beskriva epidemiologi och behandlingsresultat för patienter behandlade för angiosarkom på bål, rygg, armar och ben i Sverige under perioden 2000-2020, samt att, utifrån dessa resultat analysera om skyddande faktorer respektive riskfaktorer för lokalrecidiv, fjärrmetastaser och mortalitet kan identifieras.
Angiosarkom är en ovanlig tumörform som kan drabba människor i alla åldrar men som oftast drabbar medelålders och äldre kvinnor. Angiosarkom utgör cirka 1% av alla sarkom, som i sin tur utgör cirka 0,6% av alla cancersjukdomar. Angiosarkom är ofta en högmalign mjukdelstumör som växer infiltrativt och är associerad med höga mortalitetstal med en femårsöverlevnad på 30–40%
Helena Nyström
Dedifferentierade liposarkom. Huvudforskare: Helena Nyström, specialistläkare Onkologi, Skånes Universitetssjukhus.
Dedifferentierade liposarkom är aggressiva, svårbehandlade mjukdelssarkom som oftast är belägna i bakre delen av bukhålan. Om tumören inte går att operera eller är spridd, är prognosen dålig. Ofta erbjuds då behandling med kemoterapi som dock har begränsad nytta och kan ge biverkningar.
Genom att kombinera ett läkemedel riktat mot en av de överaktiverade signalvägarna, med immunterapi hoppas forskarna kunna påverka och bromsa sjukdomsförloppet. Fas 2-studien kommer att inkludera patienter i Sverige, Norge och Danmark. Under studiens gång kommer vävnadsprov samlas in och analyseras, vilket kommer ge oss möjlighet att studera vad som händer i tumören under behandling och förhoppningsvis leda till ökad kunskap om denna svårbehandlade tumörtyp.
Immunterapi och dess möjliga påverkan på osteosarkom.Huvudforskare: Nikolas Herold, medicine doktor, barnläkare, Karolinska Institutet
Knäckfrågan är enligt teamet att förstå vad det är som skiljer botbara från icke-botbara osteosarkom. Forskargruppen har upptäckt att en skillnad är att de som svarar bra på standardbehandlingen har en specifik typ av immunceller i cancertumören. Det får gruppen att tro att modern immunterapi skulle kunna vara ett alternativ för att förbättra överlevnaden. Målet är att immunterapi ska kunna läggas till som en del av behandlingsprotokollen och göra att flera patienter med osteosarkom överlever.
Osteosarkom är en den vanligaste formen av skelettcancer hos barn och unga. Idag överlever ca 50 % av alla som drabbas av osteosarkom och de med spridd sjukdom har mycket sämre prognos än de med lokal sjukdom. Att förbättra överlevnaden ytterligare har visat sig vara svårt. Trots stora internationella studier har det inte gjorts några betydande framsteg de senaste decennierna.
