Svenska Läkaresällskapet (SLS) har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att utreda och ta fram underlag för fortsatt handläggning på myndigheten avseende om och i så fall hur blodsmitta och hotbild mot vårdpersonal och medpatienter ska kommuniceras i medicinska journaler.
Ingemar Engström, professor och sakkunnig i medicinsk etik samt tidigare ordförande i SLS delegation för medicinsk etik kommer att leda utredningen.
Uppmärksamhetsinformation i hälso- och sjukvården fyller en viktig funktion för en god vård. Genom att dokumentera, visa upp och använda uppmärksamhetsinformation ökar patientsäkerheten i vården. Socialstyrelsen publicerar sedan flera år en informationsspecifikation som tydliggör både urval av vilken information som ska dokumenteras och hur den ska presenteras i journalen.
Under 2017 uppdaterade Socialstyrelsen senast denna informationsspecifikation. Ett antal tunga invändningar inkom då mot det aktuella förslaget när det gällde information om blodsmitta och hotbild mot vårdpersonal och medpatienter. Dessa synpunkter kunde dock inte beaktas på grund av tidsnöd.
Svenska Läkaresällskapet kommer att utreda hur läkarprofessionen ställer sig till generell uppmärksamhetsinformation omkring blodsmitta och hotbild.
– Frågan ska utredas från olika perspektiv såsom medicinsk etik, praktiskt vårdarbete samt medicinsk relevans,säger Ingemar Engström, utredningsansvarig. Utredningen kommer att presentera vilka fördelar och nackdelar som finns med olika val på dessa båda punkter inför Socialstyrelsens kommande uppdatering av informationsspecifikationen för uppmärksamhetsinformation.
Arbetet har redan startat i en mindre arbetsgrupp med representanter från några av Svenska Läkaresällskapets sektioner och kommer i januari 2019 att vidgas till att även inkludera betydligt fler av SLS sektioner som är relevanta i sammanhanget. Den 31 januari 2019 kommer en hearing att äga rum för att belysa frågan utifrån ett tvärprofessionellt perspektiv och i slutet av februari 2019 presenteras utredningen för Socialstyrelsen.