Parodontit, eller allvarlig tandköttsinflammation, är en folksjukdom som beräknas drabba omkring 20–50 % av världens befolkning – ofta utan symptom.
Det finns omfattande forskning om riskfaktorerna bakom den kroniska sjukdomen, men den fokuserar främst på den vuxna befolkningen.
Nu har en finländsk studie för första gången gett uppmuntrande resultat när det gäller att identifiera unga människor som löper risk att drabbas av parodontal sjukdom.
Man uppskattar att cirka 10 % av ungdomarna i Finland har en begynnande parodontal sjukdom, men känsligheten för sjukdomen kvarstår under hela livet. Förekomsten av sjukdomen ökar betydligt mellan 20 och 40 års ålder.
– Därför bör identifiering av riskpatienter ske i tidig ålder, redan innan en person når 20 års ålder, i ett skede då man fortfarande kan påverka uppkomsten och utvecklingen av denna sjukdom som drabbar tändernas fästvävnader, säger Ismo T. Räisänen, MD, PhD, från Helsingfors universitet som disputerade i ämnet vid Helsingfors universitet i april.
Räisänen har ingått i en finländsk forskargrupp som i åratal aktivt har sökt efter sätt att med moderna diagnos- och behandlingsmetoder besegra den allvarliga tandköttssjukdomen parodontit.
Ett viktigt fokus för forskningen har varit det så kallade immunologiska snabbtestet för aktivt matrismetalloproteinas-8 (aMMP-8) som utvecklats av professor Timo Sorsa vid institutionen för mun- och käksjukdomar vid Helsingfors universitet. Testet kan användas för att upptäcka om en parodontal nedbrytning av tandköttsvävnad är på gång i en persons tandköttsfickor redan innan det ens är möjligt att se det med blotta ögat.
Effekten av antibakteriell fotodynamisk terapi (aPDT) vid förebyggande och behandling av tandköttsinfektioner, inklusive parodontit och periimplantit, har också studerats ingående och har också gett upphov till en stor mängd positiva kliniska bevis. Lumoral-metoden, som bygger på aPDT-ljusterapi, hämmar plackbildning och minskar avsevärt mängden bakterier i munnen som orsakar parodontit. Äldre personer är till exempel särskilt lämpade som användare av tandrengöringsmetoden, eftersom optimal egenvård av munnen är avgörande i denna åldersgrupp.
Räisänens doktorsavhandling Risk factors and active matrix metalloproteinase-8 (aMMP-8) diagnostics for initial periodontitis in adolescents ger ytterligare bekräftelse på fördelarna med aMMP-8 munsköljtestet för identifiering av initial parodontit hos ungdomar. I studien konstaterades bland annat att även om saliv och munskölj båda är användbara vid aMMP-8-diagnostik, verkar munskölj vara mer exakt än saliv.
– Det är anmärkningsvärt att aMMP-8-snabbtestet specifikt är ett munskölj- och inte ett salivtest, betonar Räisänen.
– Testet kan på ett nytt sätt visa vilka patienter som löper risk att drabbas av parodontal sjukdom. I bästa fall skulle det ge möjlighet att inleda förebyggande åtgärder och tidig behandling innan utvecklingen av parodontit och den därmed sammanhängande fördjupningen av tandköttsfickorna sker, säger Räisänen.
– På basis av resultaten från avhandlingen skulle det vara bra för alla unga människor att låta göra ett aMMP-8-test minst en gång före 20 års ålder, särskilt om de har andra riskfaktorer för parodontal sjukdom. Ytterligare studier skulle ge mer detaljerad information om hur aMMP-8-testerna ska riktas och planeras.
Testresultat i minuter
MMP-8 är ett enzym som huvudsakligen produceras av neutrofiler, de vanligaste vita blodkropparna hos människan. De spelar en nyckelroll i inflammatoriska processer i kroppen. Hos patienter med parodontit leder dock kroppens inflammatoriska process till att enzymet MMP-8 (aMMP-8) aktiveras och att den parodontala vävnad som hjälper till att hålla tänderna på plats bryts ner. Hos patienter med parodontit leder dock inflammationsprocessens och immunförsvarets reaktion mot skadliga bakterier till en alltför hög aktivering av MMP-8-enzymet, vilket resulterar i ett skadligt och aktivt MMP-8 (aMMP-8) som förstör kollagenfiber i tandköttsvävnaden.
Genom att använda aMMP-8-snabbtestet kan man på fem minuter mäta och bedöma risken för aktiv förlust av fästvävnad vid parodontit och hur sjukdomen fortskrider direkt på tandläkarmottagningen, utan att invasivt eller skadligt behöva undersöka vävnaderna. Testet kompletterar diagnostiken vid parodontit och periimplantit. Samtidigt möjliggör det tidig rådgivning och fortsatt utredning och behandling för unga personer som löper risk för att utveckla allvarlig tandköttsjukdom, förklarar Räisänen.
Tidiga tecken på parodontal sjukdom är bland annat rött tandkött, blödande tandkött och halitosis, det vill säga dålig andedräkt. När bakterieplack tränger in mellan tanden och tandköttet börjar tandköttsvävnaden gradvis lossna från tanden och bilda en fördjupad tandköttsficka, vilket orsakar fler problem eftersom fler bakterier samlas i fickan. Så småningom kan sjukdomen leda till tandförlust när de trådar som fäster tanden vid benet förstörs. Successivt börjar inflammationen förstöra fler av de vävnader som fäster tänderna och når till slut också käkbenet.
När parodontit väl uppstår är den en ”seg” följeslagare som fortskrider om den inte behandlas noggrant.
Hörnstenen i behandlingen av tandköttssjukdomar är god munhygien, vilket kräver professionell hjälp, eftersom den orala biofilmen som har hårdnat till tandsten först måste avlägsnas från tandytan och tandköttsfickorna. Därefter kan tänderna hållas rena genom noggrann munhygien för att förhindra att ny tandsten bildas i tandköttsfickorna.
Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) borstar allt fler människor i Finland sina tänder minst två gånger om dagen. Trots det finns dock fortfarande brister i egenvården av munhälsa. Även om borstning av tänderna och rengöring av tandmellanrummen är effektiva sätt att rengöra tänderna, visar studier att tandborstning lämnar upp till hälften av placket kvar på tandytan.
Noggrant förebyggande arbete lönar sig
Räisänen betonar att förebyggande och tidig behandling av parodontal sjukdom är viktigt såväl för individens som för samhällets hälsa och ekonomi.
– Behandling av parodontit, särskilt av svår parodontit, är dyrt och tar mycket resurser i anspråk. Dessutom är det viktigt att vara medveten om att de skadliga effekterna av parodontit inte begränsas till munnen och tänderna. Sjukdomen har en koppling till ett antal underliggande, långvariga sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, reumatism, olika typer av cancer och även till komplikationer av COVID-19.
Sambandet mellan parodontit och flera långvariga sjukdomar har påvisats i flera vetenskapliga studier, och fler studier är på gång.
Parodontit är till exempel vanligare hos personer som lider av reumatoid artrit och diabetes än bland övrig befolkning. Parodontit är också kopplat till allvarliga hjärthändelser. Enligt en studie är risken för en första hjärtinfarkt 30 % högre hos personer med parodontal sjukdom än hos friska personer i samma ålder.
– Det skulle vara värt att satsa på förebyggande av munsjukdomar nu när resurserna redan är knappa. Tidig upptäckt och behandling av parodontal sjukdom är kostnadseffektiv i alla åldrar. God munhälsa är en del av den allmänna hälsan och förbättrar patienternas livskvalitet, säger Anna Maria Heikkinen, professor i klinisk tandvård, docent i klinisk parodontologi, Tammerfors universitet, EHL inom hälso- och sjukvård och klinisk tandvård.
Enligt Heikkinen kan identifiering av unga människor som löper risk för att drabbas av parodontal sjukdom reducera över- och underbehandling. Individuella riskfaktorer bör beaktas och en egenvårdsplan upprättas för varje individ på grundval av detta, med hjälp av lämpliga tandvårdsverktyg. I själva verket görs det viktigaste arbetet hemma genom att rengöra tänderna och leva en nikotinfri livsstil. Individuellt stöd och rådgivning om detta finns tillgängligt hos professionell munhälsovårdspersonal, säger professor Heikkinen.
– Detta är kostnadseffektivt och kan spara pengar i framtiden genom att minska kostnaderna för behandling av parodontit hos vuxna. Att investera i unga människor är en investering i framtiden!
Heikkinen säger att hon i egenskap av forskningsledare kommer att inleda en uppföljningsstudie hösten 2023 för att utvärdera ungdomars munhälsa och kombinera aMMP-8-diagnostik med Lumoral-behandling. Syftet är att få en bredare förståelse för hur aPDT-behandling, när den används regelbundet, påverkar ungdomars munhälsa.
De senaste resultaten gällande den vuxna befolkningen har varit uppmuntrande och fler resultat förväntas senare i år om användningen av aPDT (Lumoral) vid behandling av munsjukdomar.
– Vi behöver information om hur individuellt förebyggande av munsjukdomar, både parodontal sjukdom och karies, kan förbättras och inriktas på nya metoder som komplement till den vanliga egenvården även bland unga. Fördelarna med nya innovationer måste undersökas genom forskning innan de antas i större utsträckning, avslutar Heikkinen.
