Sambandet mellan munhälsa och allmän hälsa är allmänt känt, men återspeglas detta verkligen i Finlands hälso- och sjukvårdssystem samt i människors egen munhälsa?
Med anledning av Världshälsodagen reflekterar Jukka Meurman, professor emeritus i orala infektionssjukdomar, och Tommi Pätilä, hjärt- och transplantationskirurg vid HUS:s Nya barnsjukhus, över frågan ur munhälsans perspektiv.
Världshälsodagen, som lanserades av Världshälsoorganisationen (WHO), firas över hela världen den 7 april för att öka medvetenheten om olika hälsoproblem. Årets tema – Hälsa för alla – fokuserar på jämlikhet i hälsa. Med andra ord, ett sådant läge där alla har en likvärd och rättvis möjlighet att uppnå sin högsta hälsonivå.
Hur är det med jämlikhet vad gäller hälsa i Finland? Har alla lika möjligheter att uppnå sin högsta hälsonivå i Finland, ett land som år 2023 för sjätte året i rad rankas som världens lyckligaste land?
Ojämlikhet i hälsa är en nationell utmaning i Finland. Även när det gäller munhälsa. Även om finländarnas hälsa har förbättrats avsevärt under de senaste decennierna, enligt indikatorer som sjuklighet, arbetsförmåga och dödlighet, återspeglas fattigdom och utslagning också i finländarnas tänder och munhälsa.
Jukka Meurman
Dålig socioekonomisk status och låga utbildnings- och inkomstnivåer har en negativ inverkan på munhälsan. Finska tandläkarföreningen Apollonia har varnat för att det fortfarande saknas heltäckande och tillräckliga munhälsovårdstjänster för den vuxna befolkningen. Den dåliga munhälsosituationen i Finland återspeglas även hos barn.
Enligt professor Jukka Meurman återspeglas bristen på resurser för den offentliga munhälsovården också direkt i kvaliteten på munhälsovården för personer med fysiska funktionshinder och därmed i förekomsten av munsjukdomar. Det finns ett akut behov av mer personal som är utbildad i munhälsovård för personer med funktionshinder.
Gränsöverskridande samarbete för effektivare användning av hälsoresurser
Munhälsan är direkt kopplad till en persons allmänna hälsa och välbefinnande. Munhälsoproblem är dock en utmaning eftersom de ofta är asymtomatiska och kan gå obemärkta förbi. Oupptäckta kroniska muninfektioner som karies och parodontit kan bidra till utvecklingen av allvarliga sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer och dessutom till exempel öka risken för prematura födslar hos blivande mödrar .
– Även om kopplingen mellan munhälsa och allmän hälsa har diskuterats sedan antiken återstår mycket att göra, särskilt bland allmänheten. Frågan börjar bli väl förstådd inom läkarkåren, men det finns fortfarande ett behov av att lägga till tandläkarutbildning i läkarutbildningarna och vice versa, säger Meurman.
Enligt WHO beräknas parodontala sjukdomar drabba omkring 19 procent av världens vuxna befolkning. Detta innebär mer än en miljard fall i världen.
I Finland uppskattar man att upp till två av tre personer över 30 år lider av parodontit. Sjukdomen är ännu vanligare hos personer med diabetes. Om den lämnas obehandlad kan en ihållande tandköttssjukdom innebära att människor riskerar att förlora sina tänder – men den är också kopplad till allvarliga hjärthändelser.
Enligt en studie är den första hjärtinfarkten 30 % vanligare hos personer med parodontal sjukdom än hos friska personer i samma ålder .
Enligt Meurman kontrollerar många läkare i Finland sina patienters munhälsostatus på sin mottagning och hänvisar dem vid behov till vidare behandling. Diabetes är till exempel ett bra exempel på en sjukdom där betydelsen av latent inflammation redan är allmänt känd.
Meurman anser vidare att samarbetet mellan läkare och munhälsovårdspersonal i Finland bör ökas betydligt, redan under grundutbildningen. Detta skulle göra det lättare att dela upp arbetsbördan och hantera hälsovårdspersonalen. Finland bör också överväga att erbjuda nya utbildningsprogram för att lindra resursbristen inom tandvården.
– Medan den nuvarande tandläkarutbildningen tar 5–6 år skulle en utbildning till ”munhälsoterapeut” endast ta cirka 2,5 år, föreslår Meurman.
Den ideala situationen skulle vara att tandläkarutbildningen skulle likna specialistutbildningen inom till exempel oftalmologi. Dessutom skulle många praktiska tandvårdsåtgärder kunna utföras av specialister med en yrkeshögskoleexamen.
Meurman medger att en sådan situation ännu inte har uppnåtts fullt ut någonstans i världen. I länder som Singapore och Nya Zeeland har dock yrkesutövare med utbildning till munhälsoterapeuter redan under många år minskat tandläkarnas arbetsbörda. Oral Health Therapists undersöker karies och tandköttssjukdomar och utför rutinmässiga tandvårdsbehandlingar som till exempel tandrengöring, polering, tandutdragning och behandling av patienter på tandläkares ordination.
Förebyggande munvård ger fördelar för individerna och samhället.
Tommi Pätilä, hjärt- och transplantationskirurg vid Nya barnsjukhuset vid HUS, anser att munhälsan inte beaktas tillräckligt för patienter som kommer till specialiserad vård. Problemet är den ofta förekommande bristen på tid. Inom den specialiserade vården är det lätt att tro att en tandläkare kan undersöka patientens mun i sinom tid.
Munhälsan bör alltid beaktas i det grundläggande undersökningsskedet för sjukhuspatienter. Informationen bör regelbundet registreras i journalen – precis som blodtrycksvärdena kontrolleras rutinmässigt, säger Pätilä.
Det skulle behövas mer resurser för munhälsovården i Finland. Det skulle också vara ekonomiskt lönsamt för samhället, eftersom det skulle bidra till att förebygga uppkomsten av många allmänna sjukdomar.
Enligt Meurman kommer förebyggande hälsovård, inklusive användning av den antibakteriella Lumoral-metoden för att förbättra munhygienen, snabbt att betala sig själv.
Pätilä betonar att investeringar i munhälsovård och förebyggande åtgärder skulle minska utvecklingen av kroniska sjukdomar och förvärringen av de sjukdomar som redan har utvecklats. Detta skulle vara särskilt viktigt för personer med hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och reumatiska sjukdomar.
– Förebyggande munhälsovård medför betydande besparingar för samhället. Detta gäller inte bara tandvården utan hela hälso- och sjukvårdssystemet. Lumoral stöder regelbunden mekanisk tandhygien och bidrar till att uppnå tandköttshälsa och förebygga inflammation när regelbunden tandhygien inte räcker till, säger Pätilä.
