Avancerad hjärnavbildning blir allt vanligare vid demensdiagnostik.
Ny forskning vid Akademiska sjukhuset visar att det går att minska stråldosen avsevärt vid PET-undersökning med likvärdigt resultat och att MR med perfusionsmätning kan bli en alternativ metod för att påvisa demenssjukdom.
PET-avbildning av en frisk försöksperson med normal respektive hög dos
– En konsekvens av resultaten är att vi på PET-centrum, Akademiska sjukhuset, kommer att kunna minska stråldosen till hälften och ibland ännu lägre vid framtida FDG-PET-undersökningar. Det innebär stora fördelar för patienter men också för försökspersoner i forskningsprojekt, säger David Fällmar, röntgenläkare som idag disputerar på en avhandling om avancerad hjärnavbildning vid misstänkt demenssjukdom.
På Akademiska görs 150-200 FDG-PET-undersökningar per år med demensfrågeställning, plus ytterligare några där man misstänker andra neurodegenerativa sjukdomar. David Fällmar bedömer dock att undersökningarna kommer att öka betydligt i framtiden eftersom antalet blir fler för varje år och därmed förekomsten av minnesproblem och demens. Enligt vissa prognoser kommer antalet personer i världen med demenssjukdom mer än dubbleras de närmaste 30 åren, från 47 till 130 miljoner människor.
– Om/när det kommer ett läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet för någon demenssjukdom, till exempel immunterapi vid Alzheimers sjukdom, så kommer behovet av att fastställa en diagnos i tidigt skede öka kraftigt, så vi måste förbereda oss för det redan nu, framhåller David Fällmar.
Den metod för avancerad hjärnavbildning som används på Akademiska kallas FDG-PET och innebär att man använder radioaktivt socker (FDG) som spårämne. Vid en undersökning får patienterna normalt en dos som motsvarar det som en genomsnittlig svensk får under drygt ett år från bakgrundsstrålning och dylikt.
– De senaste tio-tjugo åren har PET-kamerorna och analysprogrammen blivit avsevärt bättre, men man har fortsatt med samma dos eftersom den för länge sedan visat sig vara bra. Det är svårt att minska dosen både kliniskt och inom forskningen innan det finns studier som visar att bilderna blir lika bra med lägre dos, säger David Fällmar.
Den joniserande strålning som undersökningarna medför är, enligt Fällmar, associerad med en viss ökad risk för framtida utveckling av cancer. Risken är mycket liten, men ändå något man inom sjukvården hela tiden jobbar för att minimera. Han betonar att patienterna som undersöks med den här metoden ofta är äldre och att risken för att utveckla cancer av strålningen då är nästan obefintlig.
– Att kunna använda lägre dos öppnar möjligheter för oss att i betydligt högre utsträckning än tidigare använda metoden även på yngre patienter och friska försökspersoner, och är också bra om man planerar att göra upprepade undersökningar på samma person, fortsätter han.
I en annan studie som ingår i David Fällmars doktorsavhandling undersöks om MR (magnetkameraundersökning) med perfusionsmätning kan vara lika användbart som FDG-PET vid misstänkt demenssjukdom.
– En MR-undersökning medför ingen skadlig strålning alls till patienten och skulle vara ett attraktivt alternativ. Resultaten hittills är lovande, men det finns fortfarande en del frågetecken som behöver svar innan metoden kan införas som rutinundersökning. Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete och det ska bli spännande att följa utvecklingen de kommande åren, avslutar han.
