I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen, tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna att fyra miljarder tillförs regionerna för hantering av uppskjuten vård.
Läkarförbundet välkomnar anslagen, men för att hantera vårdskulden behövs strukturreformer och en ökad nationell styrning av hälso- och sjukvården.
– Regeringen och samarbetspartierna presenterar idag ett välkommet och nödvändigt tillskott, men bara pengar räcker inte för att hantera vårdskulden. Vad som behövs är fler händer, rätt förutsättningar och djupa strukturreformer, säger Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund.
Under våren behövde sjukvården ställa om för att kunna ge vård till patienter som var svårt sjuka i covid-19. Operationskapaciteten minskade kraftigt vilket resulterade i betydligt färre operationer än normalt. Nästan 100 000 operationer har ställts in under våren och sommaren.
– Vårdköerna är ett stort nationellt problem, men det är inte ett nytt problem. De var oacceptabelt långa redan innan pandemin, nu har det bara blivit värre. Staten måste ta sitt ansvar gentemot befolkningen och behöver omgående ge myndigheterna mandat att titta på nationella väntelistor.
De fyra miljarderna tillförs regionerna 2021 respektive 2022. Medlen kan även användas till covid-19-relaterad vård och regionerna får del av pengarna på lika villkor utifrån folkmängd.
– För att kunna hantera trycket på svensk hälso- och sjukvård behövs även rejäla satsningar på primärvården. Både i form av resurstillskott, men även genom en reform där hela befolkningen kan lista sig på en egen vald läkare. Det skulle stärka valfriheten och bidra till en god kontinuitet och höjd produktivitet i vården, avslutar Heidi Stensmyren.