Sciety- Aktuella trender inom life science

Den demografiska utvecklingen skapar ökad efterfrågan

Sciety- Aktuella trender inom life science 1Demografiska förändringar med ökad livslängd och minskat barnafödande i
framför allt Europa, USA och Japan skapar ökat vårdbehov samtidigt som andelen arbetsföra personer minskar.

Exempelvis förväntas andelen personer över 80 år i Europa fördubblas mellan 2016 och 2050.

Den demografiska utvecklingen leder till ökat behov av läkemedel, innovativa medicintekniska produkter och digitala lösningar.

Bioteknologisk revolution skapar nya möjligheter inom teknik och medicin 

Den ökande kunskapsbasen kring biologi och sjukdomars underliggande heterogenitet skapar helt nya möjligheter att utveckla behandlingar som är anpassade för varje enskilt sjukdomsfall, s.k. precisionsmedicin. Det stora intresset för precisionsmedicin leder i sin tur till ökad efterfrågan på precisionsdiagnostik och tekniklösningar inom bl.a. genomik, high-throughput screening och informatik. Swelife, ett av Sveriges strategiska innovationsprogram, har särskilt lyft fram precisionsmedicin som ett prioriterat område, och identifierat svenska bolag som framstående inom området.

Innovationskraften finns i tillväxtbolagen

Det finns flera indikationer på en ökande innovationskraft i mindre tillväxtbolag jämfört med de större läkemedelsbolagen. Under 2018 stod tillväxtbolag inom biopharma som uppfinnare bakom 64 % av alla nya läkemedel som fick FDA-godkännande. Trenden är också att de mindre bolagen driver den kliniska utvecklingen närmare marknadsgodkännande i egen regi, vilket bygger större värde inför en potentiell bolagsöverlåtelse eller utlicensiering. De större läkemedelsbolagen sluter allt fler partnerskap med akademiska center och mindre bolag, vilket skapar goda möjligheter till exit i de mindre bolagen.

Virtuella affärsmodeller och regulatorisk flexibilitet 

Läkemedelsbolagen behöver inte längre bestå av stora organisationer med stora laboratorier. Det finns en tydlig trend mot skapandet av “virtuella” bolag som outsourcar stora delar av sitt prekliniska och kliniska arbete, vilket kan leda till stora kostnadsbesparingar.

Regulatoriska myndigheter börjar också bli mer flexibla kring studiedesign för att erbjuda en effektivare väg till marknadsgodkännande för nya medicinska produkter. Exempelvis ger FDA möjlighet att inom onkologi genomföra en sammanhängande klinisk studie istället för den traditionella uppdelningen mellan fas 1, fas 2 och fas 3, vilket potentiellt kan spara både tid och pengar så att nya läkemedel snabbare kan nå marknaden.

Ledande life science-kluster och unik position att bolagisera nya upptäckter

Sverige har flera framstående life science-kluster, där flertalet framgångsrika bolag har startat utifrån den akademiska forskningen. Om några år ska Hagastaden i Stockholm stå färdig, med visionen att utgöra ett ledande life science-kluster i världen.

Det s.k. lärarundantaget i Sverige skapar också en relativt unik position bland forskarna på universiteten. Undantaget innebär att forskare vid universitet själva äger rättigheten till sina upptäckter vilket skapar incitament att bedriva forskning i Sverige och samtidigt bolagisera upptäckterna.

Digitala lösningar implementeras i snabb takt

Digitala lösningar för vård och omsorg implementeras i snabb takt och den globala marknaden för digital hälsa förväntas femdubblas mellan 2019 och 2026. De främsta drivkrafterna är ökat stöd för digitala lösningar från offentliga beslutsorgan runt om i världen samt ökad användning av dataanalys inom vården. Några av de underliggande drivkrafterna är möjligheten att effektivisera arbetsflöden i vården, uppnå kostnadsbesparingar och förbättra vårdkvaliteten. Vårdtagare ställer också allt högre krav på sin vård och föredrar i ökande utsträckning digitala verktyg och lösningar som möjliggör vård on-demand framför fysiska möten.

Källa och mer infomation från Sciety.