Under våren har social sektors välfärdssamordnare Evalin Hansen och lås- och larmtekniker Nehat Abazi inventerat hemvårdens trygghetslarm och nyckelsystem.
Totalt har hemvården 400 trygghetslarm installerade och av dessa är det 390 hemvårdstagare som också valt att få en digital låsdosa installerad så att hemvårdspersonalen kan komma in i brukarens bostad vid regelbundna hemvådsbesök eller vid larm.
Social sektors välfärdssamordnare Evalin Hansen och lås- och larmtekniker Nehat Abazi
Tidigare var uppgiften för lås och larm utlokaliserad på respektive hemvårdsgrupp i kommunen, vilket medförde att man hade lite olika rutiner och arbetssätt. Men sedan en tid tillbaka är denna uppgift samlad centralt hos Evalin och Nehat och under våren har de arbetat med att kvalitetssäkra och inventera alla trygghetslarm och nyckelsystem.
Berätta vad är det ni gjort?
— Alla som har ett trygghetslarm får också en digital låsdosa eller en nyckelgömma installerad. Inom hemvården har vi även en fysisk nyckel till brukarens bostad, om i fall de digitala låsen inte skulle fungera. Nu har vi gått igenom alla nycklar och provat dem på plats så att de verkligen fungerar, säger Nehat.
— I och med inventeringen har vi också uppdaterat våra digitala system så att de är aktuella över vem som har trygghetslarm, vilken typ av lösning de har samt att alla uppgifterna stämmer, tillägger Evalin.
Vilka system använder ni för att hålla koll på detta?
— Ett system är Keywatcher och där lägger vi in alla information om kundens nycklar, vilket lokaliserar rätt nyckel till rätt brukare, helt enkelt. Och för att övervaka våra digitala lås använder vi Phoniro. Här får vi bland annat varningar om när batterierna är på väg att ta slut. Detta gör att vi bättre kan planera och genomföra underhåll av den tekniska utrustningen, säger Nehat.
— Sedan lägger vi in informationen i vårt verksamhetssystem Lifecare så att medarbetarna i hemvården har rätt information om vilken trygghetslösning den enskilde brukaren har, tillägger Evalin.
Varför är detta viktigt?
— När personalen får ett larm går de in i Lifecare via sin arbetsmobil och kollar om brukaren har digital låsdosa eller om det är fysisk nyckel som gäller för att komma in i bostaden. Har brukaren låsdosa kan de vid ett larm ge sig av direkt men i andra fallet måste de först hämta ut nyckeln som finns i förvar på kontoret hos det hemvårdområde brukaren tillhör, säger Nehat.
— Fördelen med de digitala låsdoserna är också spårbarheten. I systemet kan man se vem som låste upp och när det gjordes, vilket är en trygghet både för brukaren och för oss inom verksamheten, tillägger Evalin.
Då har ni kolla på allt nu?
— Vi kan säga att vi nästan till 100 procent har full koll. Såklart är det alltid några procent som vi alltid behöver jobba med, säger Nehat.
Hemvården ligger i framkant gällande välfärdsteknik
Evalin och Nehat berättar att Svalövs kommun faktiskt tillhör de kommuner som ligger långt fram när det gäller välfärdsteknik. Till exempel har alla medarbetare inom hemvården tillgång till arbetsschema och verksamhetens digitala system via sin arbetsmobil.
— Det blev tydligt i höstas när jag gick en utbildning om hur man implementerar välfärdsteknik inom hemvården tillsammans med andra svenska kommuner. I många kommuner är det inte ovanligt att man fortfarande använder pappersschema och kör runt med den stora nyckelknippan. När jag berättade om vad vi använder så var det de som till exempel aldrig ens sett en läkemedelsrobot, säger Nehat.
Det ryktas om att ni ska var med i en podcast som handlar om välfärdsteknik?
— Ja, det stämmer. Den 29 maj är det inspelning och sedan sänds avsnittet i juni. Podden heter ”Äldreomsorgsnördarna” och det kommer att handla om hur välfärdsteknik kan underlätta inom hemvården, säger Evalin.
Och hur känner ni inför det?
— Spännande och kul och de verkar supertrevliga. Vi får ju tillfälle att sätta Svalövs kommun på kartan när det gäller välfärdsteknik, säger Evalin.
— Ja, det ska verkligen bli roligt, instämmer Nehat.
