Digitala trygghetslarm saknas i var tionde kommun

Skiftet från analoga till digitala trygghetslarm skulle ha varit genomfört för över två år sedan.

Susanne Öhrling

Men ännu har drygt var tionde kommun inte gått över till digitala trygghetslarm. Det visar en undersökning från PRO:s medlemstidning PROpensionären.

Det har nu gått flera år sedan regeringen Reinfeldt beslutade att alla trygghetslarm i landet skulle vara digitala vid utgången av år 2016. Men så har det inte blivit. PROpensionärens undersökning, som presenteras i tidningens senaste nummer, nr 1/2019,visar att var tionde kommun ännu inte har genomfört omställningen från analoga till digitala larm. I några enstaka kommuner har skiftet inte ens kommit igång.

Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor på Pensionärernas riksorganisation, är kritisk till dröjsmålet:

– Det är inte tillfredsställande att teknikskiftet till de digitala trygghetslarmen fortfarande inte är slutfört. Den digitala tjänsten är oerhört viktig för de äldre, eftersom trygghetslarmet gör att många äldre känner sig tryggare och säkrare i sitt eget hem, säger Susanne Öhrling.

Rita Ehrenfors, som är utredare och projektledare för digital teknik på Myndigheten för delaktighet, MFD, tror att en viktig del av förklaringen till att teknikskiftet ännu inte är genomfört i landets samtliga 290 kommuner ligger hos de kommunala biståndsbedömarna.

– Man har ännu inte på allvar ändrat sitt sätt att arbeta i kommunerna, säger Rita Ehrenfors.

Funktionen hos de drygt 200 000 trygghetslarm som finns runtom i Sverige påverkas visserligen inte av om signalen tar analoga eller digitala vägar när någon trycker in larmknappen. Men graden av genomförd teknikövergång ger en fingervisning om hur benägna kommunerna kan tänkas vara av att prova andra moderna trygghetslösningar.

– De som gjort övergången visar att de har nått en ny mognad, de har tagit ett steg i digitaliseringen, skulle man kunna säga, säger Rita Ehrenfors till PROpensionären.