De enorma skillnaderna mellan svenska och danska patienters kötid till vård består. Det visar Sjukhusläkarens kartläggning av väntetider i de båda länderna.
– Skillnaderna är häpnadsväckande. Med de här resultaten finns risk att betalningsviljan till vården urholkas, säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.
Inget har hänt sedan Sjukhusläkaren 2016 jämförde de förväntade väntetiderna för operation eller annan åtgärd i Danmark och Sverige (Stockholm ingår inte i underlaget). I årets jämförelse, som gjorts för nio vanliga sjukdomar och operationer, framkommer att väntetider på 13 veckor eller mer förekom i genomsnitt hos cirka åtta procent av de danska sjukhusen och klinikerna, medan motsvarande siffra för Sverige var över 50 procent.
13 veckor är också gränsen för den svenska vårdgarantin som innefattar 13 veckor till besök och ytterligare 13 veckor till åtgärd. Här skiljer sig vårdgarantin åt mellan länderna då Danmark har en snävare gräns med fyra veckor för maligna tillstånd och åtta veckor för icke maligna, inklusive tid för utredning. Att erbjuda operation eller åtgärd inom fyra veckor klarade hela 67 procent av de danska sjukhusen, av de svenska endast 4 procent.
– Det är en förbluffande stor skillnad mellan de danska och de svenska väntetiderna. Vi måste ju se över hur vi organiserar sjukvården. I Danmark ska alla väntetider med kvalitetsutfall redovisas öppet. Det står patienterna fritt att välja sjukhus och om väntetiderna inte hålls så tillåts andra utförare än de offentliga. Det har bidragit till mer privat utförd vård men också till en helt annan tillgänglighet och kvalitet inom de offentliga sjukhusen, säger Karin Båtelson.
Kartläggningen visar också att vid sju av nio granskade diagnoser fanns alltid minst ett danskt sjukhus eller klinik som inte hade någon väntetid alls. Inget svenskt sjukhus eller klinik i jämförelsen kunde erbjuda operation eller annan åtgärd utan väntetid.
– Trots att vi i Sverige har betydligt längre tider i vår vårdgaranti så har vi en sorgligt dålig måluppfyllelse. Här kan vi lära oss av vårt grannland. Fungerar det i Danmark bör det fungera här också. För att komma till rätta med väntetiderna behöver vi ett starkare medicinskt professionellt ledarskap som fokuserar på rätt saker, en personalpolitik som ger utveckling och kontinuitet och så rätt antal vårdplatser. Att öppna upp mer för vårdens entreprenörer och stärka patientlagstiftningen är också viktigt, säger Karin Båtelson.
Fotnot: Tidningen Sjukhusläkaren jämförde i september 2016 de danska respektive svenska förväntade väntetiderna för sjukhusvård vid nio vanliga diagnoser: höftledsprotes, reumatoid artrit, inkontinens hos kvinnor, prostataförstoring, framfall, ljumskbråck, gallsten, knäledsprotes och halsmandeloperation. Uppföljningen gjordes i januari 2019. Stockholm ingår inte i statistiken.