Upphandlarna behöver ta hänsyn till de utvärderingar och avvikelserapporteringar som finns från sjukvården, skriver företrädare för yrkesföreningen Sjukvårdstolkarna.
Sjukvårdstolken hör i dag till de nödvändiga kompetenserna i sjukvårdsteamet.
Tolkarna utför en samhällsnyttig uppgift och möjliggör säker, effektiv och jämlik vård. Den kompetenta tolken innebär att patienten får snabbt och rätt omhändertagande. För sjukvårdspersonalen innebär det smidigare och mindre tidskrävande besök med ökad patientsäkerhet. Tjänsten är avgörande för att driva en fungerande vård.
Problemen inom tolkbranschen är välkända och utredningarna har avlöst varandra. Många har erfarenheter av hur svårt det är att få fram rätt tolk till rätt plats och i rätt tid. Vårdpersonal tvingas dagligen erfara svårigheter i att genomföra sitt arbete professionellt på grund av att tolkningen inte fungerar. Det är lätt att dra slutsatsen att tolkarna inte är tillräckligt kompetenta eller att tolkförmedlingarna arbetar ineffektivt.
Läs även: ”Det behövs en svensk legitimation för perfusionister”
I själva verket beror det stora missnöjet med tolkbranschen på hur upphandlingarna skett.
En debattartikel i Dagens Samhälle av tolkverksamheterna Transvoice och Semantix den 17 december 2019 exemplifierar detta genom Kammarkollegiets senaste upphandling där ett anbud på 5 kronor (!) per förmedlat tolkuppdrag antogs. Uppdraget innebar att leverera tolktjänster till Sveriges myndigheter. ”Endast ett år efter ingånget avtal och efter omfattande störningar i verksamheten blev det uppenbart att arbetet inte kunde utföras till detta närmast skrattretande underpris”, skrev debattörerna.
Erfarenheten visar att de flesta upphandlingar tilldelas förmedlingar med lägst förmedlingsavgift. För att vinna tolkuppdrag dumpar förmedlingarna priset och tvingas hitta andra sätt att få affären lönsam. För att hålla nere tolkkostnaderna förmedlar man därför de tolkar som kräver lägst arvoden, vilket är de med lägst utbildning.
Resultatet blir att tolkbeställaren klagar på kvalitet, patienten får en osäker tolkning, tolken klagar på sina arvoden, de auktoriserade tolkarna förblir oprioriterade och kostnaderna för samhället ökar.
Att det kostar med krångliga patientmöten, bristande patientsäkerhet och den känslomässiga reaktion hos både sjukvårdspersonal och patient som detta orsakar är lätt att förstå.
Att upphandla tolktjänster vid förmedlingars callcenter, där tolken sitter på tolkförmedlingens kontor, innebär flera inbyggda brister. Den största andelen tolkar på callcenter har inte bestyrkt utbildning och saknar den kompetens som tolkning inom sjukvården kräver. Därtill sitter tolken oftast i en miljö där varken sekretess eller tystnadsplikt kan bibehållas på samma sätt som när tolken arbetar i en avskild miljö på eget (hemma)kontor.
Digitala lösningar gör skillnad och möjliggör snabb bokningsprocess och stor säkerhet. Ju mer akut en situation är desto mer angeläget med hög kompetens hos tolken. En digital lösning innebär att sjukvården vid akuta behov ofta har en sjukvårdstolk inom 4 till 30 sekunder. Utvecklade digitala system för direkt feedback, som både tolkanvändare och tolken själv kan ge direkt till förmedlingen, säkerställer och utvecklar kvaliteten ytterligare.
Statistik från 1177 Region Skåne visar att den upphandlade förmedlingen, vars digitaliserade system prioriterar högst kompetens, tillsatt auktoriserade tolkar och sjukvårdstolkar till 87,18 procent inom 4 till 25 sekunder.
Nytänkande krävs. Pandemin under 2020 och 2021 har resulterat i att distanstolkning ökat betydligt och gjort denna typ av tjänster mer efterfrågade. Tolkbranschen behöver sprida mer kunskap om digitaliseringens möjligheter och verktyg. Innovativa lösningar ökar kapaciteten genom att upptäcka behov och snabbt lösa dem.
Regionerna behöver omvärldsbevaka och ställa högre krav. Upphandlarna behöver ta hänsyn till de utvärderingar och avvikelserapporteringar som finns från sjukvården. Tolkanvändarna behöver påtala brister och skapa opinion.
Yrkesföreningen Sjukvårdstolkarna har på sin hemsida publicerat en vägledning för bättre upphandling som säkerställer både kvalitet och effektivitet.
