En ny global rapport belyser utmaningen med att attrahera och behålla kompetens inom hälso- och sjukvård i Sverige och andra länder.
I den senaste av EY:s årliga rapporter anger klinisk personal varför de skulle lämna yrket, anledningen är främst brist på autonomi och kontroll (42%), hög arbetsbörda (38%), och oro för patientsäkerheten (27%).
Analysen pekar även ut åtta strategier för att möta kompetensflykten, med fokus på modernisering av arbetsförhållanden och bättre implementering av digitala lösningar.
Bristen på arbetskraft är en av de stora utmaningarna inom svensk hälso- och sjukvård. Enligt Socialstyrelsens rapport från 2023 om tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvården upplever 15 av 21 av Sveriges regioner personalbrist inom minst hälften av alla legitimationsyrken. Den visar också att samtliga 21 regioner har brist på sjuksköterskor, barnmorskor och läkare med specialistkompetens. Samtidigt arbetar omkring 14 000 legitimerade sjuksköterskor utanför vården enligt Socialstyrelsens statistikdatabas. Sveriges läkarförbunds arbetsmiljöundersökning från 2022 visar även att den höga arbetsbelastningen får 20 procent av läkarna att överväga att lämna yrket helt, medan 38 procent funderar på att minska sin arbetstid.
EY Global Voices in Health Care Study utförs årligen av rådgivnings- och revisionsföretaget EY och belyser utmaningar inom vården. Undersökningen består av över 100 djupintervjuer med chefer och klinisk personal inom hälso- och sjukvård i 11 olika länder, däribland Sverige. Rapporten för 2023 fokuserar på anledningar och lösningar till personalbristen i vården.
– Bristen på kompetens utgör fortfarande en allvarlig utmaning för vårdsektorn både i Sverige och internationellt. I Sverige är det inte huvudsakligen tillgång till utbildad personal som är utmaningen utan snarare en pressad situation som kräver åtgärder från samtliga aktörer för att attrahera befintlig kompetens att verka inom vården, säger Daniel Brämhagen, rådgivare inom hälso- och sjukvårdssektorn på EY.
EY:s rapport för 2023 visar att den primära anledningen till att lämna vårdyrket är avsaknad av autonomi och kontroll i arbetslivet, vilket anges av 42 procent. Den stora arbetsbelastningen i vården är också en av de viktigaste anledningarna och anges av 38 procent – även krav på att arbeta långa dagar anges som anledning av 19 procent. Den höga belastningen kan även medföra att patientsäkerheten blir lidande, och utmaningar med att upprätthålla vårdens kvalitet kan vara en anledning att lämna yrket för 27 procent av de tillfrågade. Patienters höga krav på vården och ibland konfrontativa beteende mot vårdens personal anges av 23 procent som en möjlig orsak att lämna. Trots att de tillfrågade cheferna främst satsat på högre löner för att attrahera och behålla personal, så är det endast 12 procent av dem som pekar ut lönenivåer som en anledning till att lämna. En lika stor andel ser avsaknad av möjlighet till karriärsutveckling som en anledning till att söka sig bort från vården.
– För att adressera kompetensflykten och stärka vården behöver vi prioritera att skapa arbetsplatser där det förutom att vårdpersonal känner att man har en hållbar arbetsmiljö också tydligt involveras och har möjlighet till professionell utveckling. Därutöver är fungerande digitala strukturer en grundförutsättning för att effektivisera arbetsprocesser och möjliggöra en smidig informationshantering inom vården. Genom åtgärder som dessa kan en hållbar grund för att behålla och attrahera kompetent vårdpersonal skapas samtidigt som hälso- och sjukvården effektiviseras, menar Daniel Brämhagen.
Åtta strategier för att attrahera och behålla vårdpersonal
För att bemöta kompetensflykten presenterar rapporten åtta strategier för att öka vårdens attraktivitet som arbetsplats.
Moderniserade förväntningar
- En ny generation arbetstagare anser att balansen mellan arbete och liv är avgörande
- Traditionella vårdmodeller som förlitar sig på vårdpersonalens uppoffringar behöver därför en omstart
Mer tid per patient
- Arbetsflöden bör optimeras för att skapa mer tid för befintliga patienter, snarare än att öka antalet patienter
- Vårdpersonal måste ges större autonomi i hanteringen av patienter
Lätta på vårdbehovsbördan
- Primärvård online kan leda bort patienter från överbelastade platser
- Utökade incitament och färre hinder för allmän, familje- och primärvårdspraktiker kan stärka kapaciteten
Målmedveten datainsamling
- Klinisk personal spenderar tid på att samla data utan att se dess fördelar
- Resurser måste läggas på att finna insikter från data för att förbättra vården
Digitalisering anpassad för vården
- Digitala verktyg måste utformas med och för klinisk personal för att minska bördan
- Digitalt stöd bör även ge patienterna större makt över den egna vården
Möjliggör flexibla karriärvägar
- Vårdpersonal behöver både flexibilitet för att uppnå balans mellan privatliv och arbete, och vill ha alternativ för att variera sin karriärväg
Policy som möjliggör nya modeller
- Beslutsfattare måste ta bort onödiga regler som skapar belastning och onödig administration
- Vårdorganisationer måste optimera sina policys för att maximera tid med patient
Offentliga kampanjer för att bygga förtroende
- Vården har utmålats både som hjältar och skurkar de senaste åren och vårdpersonal har fått utstå kritik
- Offentliga utbildningskampanjer behövs för att återuppbygga förtroende och förbättra vårdens anseende.
