Hem NYHETER Vi behöver ett digitalt förhållningssätt för att hantera krisens följder

Vi behöver ett digitalt förhållningssätt för att hantera krisens följder

Publicerat av: Redaktionen

Den nuvarande Coronakrisen är inte den verkliga krisen menar Ulf Hertin, rådgivare inom hälso- och sjukvård på SAS Institute. Dagens Analys får prata en stund med Ulf om hur han ser på Sveriges möjligheter att förbättra sättet att hantera krisen och dess efterföljande effekter.

Vi behöver ett digitalt förhållningssätt för att hantera krisens följder 2

Ulf Hertin, rådgivare inom hälso- och sjukvård på SAS Institute

Vad menar du med att ”krisen är inte den verkliga krisen” undrar jag.

Det är följdeffekterna av en kris som denna som utgör samhällets stora problem, svarar Ulf. Jag har jobbat på Läkare utan gränser under något år innan jag började på SAS Institute, och en sak som jag lärde mig där var att 2:a till 4:e effekterna oftast har större inverkan på samhället än den aktuella krisen. Logistik, ändrade beteenden och försörjningsförmåga är ofta det som sviktar. För Sverige handlar exempelvis om den vårdskuld som vi nu bygger upp, och även den kommande bristen på läkemedel till följd av störda produktions- och logistikkedjor. Dessa kriser kommer potentiellt ha större effekt än själva coronautbrottet.

Och vad är då lösningen för ett land som Sverige? Blir den naturliga följdfrågan.
För att hantera de här följdkriserna behöver vi ett mer utvecklat och avancerat digitalt förhållningssätt. Vi behöver kunna samla in data automatiskt, och sedan använda mer avancerade modeller som tar hänsyn till den enorma komplexitet som finns i frågor som sjukvård och internationell medicinförsörjning.

Så hur ska vi gå till väga för att åstadkomma detta?
Sverige saknar en beredskapsplattform som vilar på analytisk grund. Vi behöver skapa en sådan och för det krävs tre saker:

  1. Vi behöver automatisera datainsamlingen och ha effektiva sätt att göra denna data möjlig att analysera
  2. Vi behöver ha system för att övervaka och hantera all data så vi vet att den är säker och aktuell.
  3. Vi behöver kunna göra prognoser på data, först enkelt och successivt mer avancerat.

Sverige var tidigt ute med digitaliseringen, men vi har inte börjat använda den data vi samlar in till automatiserade system. Lite förenklat kan man säga att vi skapat en digital skrivmaskin, men det krävs fortfarande manuell insamling och inmatning av data, och det som kommer ut analyseras också manuellt. Vi behöver automatisera detta i mycket högre utsträckning för att kunna göra komplexa analyser i realtid som sedan ligger till grund för beslut.

Det här låter ju som ett väldigt stort arbete, det lär ju ta många år.
Ja det är så klart inte gjort i en handvändning, men samtidigt har vi sett en större digitalisering hos myndigheter de senaste 6-7 veckorna än vi sett de föregående 6-7 åren. Så i mångt och mycket handlar det om att tillräckligt många måste förstå vikten av detta för att få bollen i rullning. Framför allt bör vi komma igång med det här arbetet på ett systematiskt sätt inom 2-6 månader, annars kommer vi få riktigt stora problem att hantera den vårdskuld som vi nu bygger upp. Nu skjuts alla icke-akuta vårdingrepp upp för att frigöra resurser för vård av coronapatienter. När pandemin är över kommer vi ha en enorm vårdskuld att hantera, och det kommer vi inte att klara av om vi inte kan analysera och prioritera. Men vården idag är så komplex att det inte är möjligt för en människa att göra detta, utan vi måste ta maskiner till hjälp. Gör vi inte det kommer Sverige att bli ett U-land vad gäller sjukvård, och det kommer leda till värre konsekvenser än coronaepidemin i sig.

Så vilka lärdomar kan vi dra redan nu av den här krisen, blir min avslutande fråga.
Det är ett par saker som vi redan nu kan se att vi behöver förbättra:

  1. Vi behöver gå från ett reaktivt till ett proaktivt förhållningssätt inom sjukvården. Genom att arbeta med prioritering, prediktion och prevention kan vi minska antalet personer som behöver söka vård, och öka hälsan bland befolkningen.
  2. Vi behöver ha bra datainsamling som sker systematiskt på nationell nivå. Att ha människor som sitter och ringer till sjukhusen för att samla in data om hur många som dött av corona är alldeles för ineffektivt och inexakt.
  3. Vi behöver ha en nationell samordning som kan styra över den regionala sjukvården för att kunna nyttja våra resurser på ett bättre och mer effektivt sätt. Det öppnar även upp för större möjligheter till internationella samarbete och kunskapsutbyte.
  4. Vi behöver förstå och kunna använda mer avancerade modeller för analys av data, som kan ta hänsyn till den komplexitet som dagens sjukvårdssystem innebär. Har man för enkla modeller blir man överraskad av variationer som man hade kunnat förutse med mer avancerade modeller.
  5. Vi behöver framför allt se till att starta detta arbete nu för att kunna hantera följdeffekterna av krisen. Annars kommer vi som nation och samhälle inte att klara av detta.

Jag tackar Ulf för hans tid och önskar honom och SAS Institute fortsatt lycka till med att hjälpa myndigheter och beslutsfattare att göra svensk sjukvård mer digitaliserad genom en datadriven analys. En utveckling som är nödvändig för att vi som samhälle ska få en effektivare vård och bättre möjligheter att klara av kriser i framtiden.

Av: Mattias Strandberg Dagens Analys

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>