Akademiska får världsunik robot för mikrokirurgisk behandling av lymfödem

Akademiska sjukhuset blir först i Sverige med en robot för mikrokirurgiska operationer.

Akademiska får världsunik robot för mikrokirurgisk behandling av lymfödem 1
Robotassisterad mikrokirurgi innebär att kirurgen via joystick syr samman små blodkärl i samband med förflyttning av vävnad, så kallade lambåer. Tekniken ska användas för behandling av lymfödem och komplexa sår. På bilden tränar Maria Mani Rydevik.

Internationellt är det den andra roboten i sitt slag som tas i bruk. Den ska i första hand användas för behandling av lymfödem och komplexa sår; operationer som tidigare inte kunnat utföras eftersom kärlen ansetts för små eller för skadade.

– Robotassisterad mikrokirurgi innebär ökad precision vid ingrepp på små kärl under en millimeter i diameter. Den kommer förhoppningsvis ge oss förutsättningar att i framtiden erbjuda bättre hjälp till nya patientgrupper som vi hittills inte opererat eftersom de har för små eller för skadade kärl, bland annat patienter med lymfödem och komplexa sår efter trauman eller canceroperationer, säger Maria Rydevik Mani, överläkare i plastikkirurg på Akademiska sjukhuset.

Akademiska sjukhuset kommer att börja med operationer på patienter med lymfödem. På sikt är förhoppningen att tekniken även ska underlätta mikrokirurgiska rekonstruktioner av komplexa sår hos patienter med skadade kärl exempelvis hos diabetiker.

Akademiska får världsunik robot för mikrokirurgisk behandling av lymfödem 2
Maria Rydevik Mani, överläkare plastik- och käkkirurgi, Akademiska sjukhuset

Mikrokirurgisk teknik används för att sy samman små blodkärl i samband med förflyttning av vävnad, så kallade lambåer. Detta görs för att underlätta sårläkning vid omfattande vävnadsskador efter stora trauman, cancerkirurgi, missbildningar eller vid kroniska sår.

Idag använder kirurgerna operationsmikroskop för att få en så bra bild av vävnaderna som möjligt vid operationerna.

– När vi syr samman blodkärlen håller vi själva i mikroinstrumenten. Det handlar om ytterst små kärl och är ett grannlaga moment som är viktigt för ett lyckat resultat. Just att det görs manuellt gör det svårt att optimera. Roboten, som styrs med joysticks, ökar den manuella precisionen, förklarar Maria Rydevik Mani.

För att operera på det nya sättet krävs träning. På Akademiska har man bland annat övat att operera med den nya roboten genom att sy ihop små silikonslangar.

Den mikrokirurgiska roboten har utvecklats av ett holländskt företag kopplat till universitetssjukhuset i Maastricht och till det tekniska universitetet i Eindhoven. Den finansieras av Lundbergstiftelsen.

Roboten har testats i laboratorium under våren och när den tas i bruk på Akademiska ska tekniken utvärderas vetenskapligt i syfte att möjliggöra utveckling och på sikt införande av nya behandlingsmetoder för patienter med bland annat sår på armar eller ben efter canceroperationer, med traumaorsakade sår eller lymfödem. Den första studien fokuserar på mikrokirurgiska operationer av lymfödem, där Akademiska sedan en tid byggt upp en stor verksamhet.

Lymfödem är en svullnad som beror på att lymfvätskan samlas på ett ställe i stället för att transporteras iväg. Det drabbar ofta cancerpatienter, exempelvis kvinnor som opererats för bröstcancer och opererat bort eller strålbehandlat lymfkörtlarna. Lymfödem kan orsaka smärta och göra det svårare att röra sig. En behandling med supramikrokirurgi innebär att man syr ihop ett lymfkärl med en ven i vävnaden som underlättar för vätskan att transporteras vidare. Lymfkärlen är mycket små, mindre än en millimeter i diameter vilket ställer höga krav på precision