Europeiska kommissionen anlitade SAP och T-Systems för att snabbt få fram den tekniska infrastruktur som ligger bakom de nya digitala covidintygen.
Lanseringen den 1 juli var ett viktigt steg mot att normalisera den fria rörligheten inom hela EU.
För att se till att vaccincertifikaten inte kan förfalskas har SAP och T-Systems utvecklat en så kallad digital gateway. Publika nycklar byts ut mellan nationella datorsystem via den gateway som EU-kommissionen har i Luxemburg. Nycklarna jämförs sedan varje gång som certifikatet kontrolleras.
Efter mindre än två månaders utvecklingstid togs tekniken bakom de digitala covidintygen i drift den 1 juli 2021. Projektet visar hur teknik kan bidra till att vi kan få tillbaka ett mer normalt vardagsliv genom att medlemsländerna kan återinföra en större rörelsefrihet på ett säkert, ansvarsfullt och pålitligt sätt.
Förutom gatewayen har SAP och T-Systems också utvecklat referensprogramvara och appar som Europeiska kommissionen gjort tillgänglig för medlemsländerna. Tekniken finns som öppen källkodsprogramvara på GitHub och källkoden är öppen för alla. Det gör att allmänheten och experter kan se appkoden, kontrollera hur den fungerar och lägga fram egna förslag på förbättringar.
Så här fungerar EU:s digitala covidintyg
EU:s digitala covidintyg gör att resenärer kan använda en QR-kod för att bevisa att de antingen har vaccinerats, nyligen testats negativa eller helt återhämtat sig från coronaviruset. QR-koden lagras på smarta mobiler eller skrivs ut på papper och accepteras i alla EU-länder. Intygen är också giltiga i Norge, Island och Lichtenstein och snart i Schweiz. De ersätter dock inte pass eller nationella identitetskort. Genom att använda en motsvarande testapp och läsare kan flygplatser, myndigheter, hotell och evenemangsarrangörer snabbt och enkelt kontrollera en persons status genom att skanna QR-koden. Myndigheterna kan snabbt verifiera att ett vaccinintyg är giltigt.
Dataskydd och datasäkerhet
Inom EU hanterar den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) dataskydd och datasäkerhet. Frågor som hade högsta prioritet under utvecklingen av de digitala covidintygen.
Decentraliserad datalagring förhindrar att information används på ett felaktigt sätt. Till exempel kombineras aldrig krypterad data på en central server utan den lagras lokalt i form av en genererad QR-kod i en smart mobil eller tryckt på papper. Inga personuppgifter utbyts eller lagras när du läser en QR-kod. Det gör också att verifieringen kan göras även när mobilen inte är uppkopplad till internet.
I enlighet med GDPR samlas minsta möjliga mängd data in. Bara information som namn, födelsedatum och utfärdandedatum används samt typ av vaccin och vaccinationsdatum. För att verifiera att covidintyget är giltigt kontrollerar den digitala gatewayen äktheten hos de nationella signaturerna utan att överföra någon data alls.
Tre frågor till Johannes Bahrke, koordinerande talesperson för digital ekonomi, forskning och innovation vid EU-kommissionen
EU:s digitala covidintyg utvecklades och lanserades på mycket kort tid. Vilka var nyckelfaktorerna för att det skulle lyckas?
Den viktigaste framgångsfaktorn för EU:s digitala covidintyg är engagemanget och det utmärkta samarbetet mellan alla inblandade. Det var tydligt redan från början att om vi vill ha EU-certifikatet på plats till sommaren måste vi agera snabbt. De första diskussionerna mellan tjänstemän från EU-länderna inleddes i november 2020, redan innan vaccinationerna började. I mars presenterade sedan kommissionen sitt rättsliga förslag om att göra certifikatet till en rättighet för alla européer eftersom fri rörlighet är en grundläggande del inom EU.
Europaparlamentet och medlemsstaterna antog lagtexten på rekordtid och parallellt började det tekniska arbetet med gateway, referensappar och tekniska specifikationer. Här hjälpte det verkligen att SAP, T-Systems, EU-kommissionen och nationella myndigheter kunde bygga vidare på sin gemensamma erfarenhet av att skapa teknik för spårningsappar. Samtidigt rullade EU-länderna ut sina egna nationella system och appar för covidintyg. En månad före slutdatum kunde gatewayen kopplas på. 21 länder kunde redan innan den 1 juli skapa över 200 miljoner EU-certifikat och det är verkligen ett anmärkningsvärt resultat.
Vilken roll har digital teknik för att hantera framtida pandemier?
Digital teknik har spelat en avgörande roll under denna pandemi. Naturligtvis är teknik nyckeln för att lära, arbeta och hålla kontakten och därför är det viktigt att våra uppkopplingar är stabila och säkra. Fler människor har handlat på nätet under det senaste året så det är viktigt att de skyddas mot bedrägerier och olagligt innehåll. Men pandemin visade också hur digital teknik kan leda till nya möjligheter och ge ett konkret mervärde till medborgarna – oavsett om det handlar om spårningsappar som är anslutna via en gateway över hela EU eller EU:s digitala covidintyg som ger européerna ett enkelt och säkert bevis på deras covidhälsostatus, samtidigt som man respekterar viktiga EU-värden som integritet och inkludering.
Myndigheterna kan nu också modellera spridningen och effekterna av åtgärder genom aggregerad och anonymiserad mobildata. Forskare använde superdatorer för att jämföra digitala modeller av virusets proteiner för att matcha dem med en databas över befintliga läkemedel. Vi ska också komma ihåg de över 200 desinfektionsrobotar som kommissionen levererade till europeiska sjukhus.
Nackdelen med att digitaliseringen har ökat snabbt under denna pandemi är en kraftigt ökad mängd desinformation och cyberattacker. Det är en stor utmaning för våra samhällen som kräver särskild uppmärksamhet och en kraftfull respons.
Hur har Covid-19-pandemin påverkat EU:s digitaliseringsstrategi?
Europeiska kommissionen under ledning av president Ursula von der Leyen har gjort den dubbla gröna och digitala övergången till en kärnfråga. Där ser vi nu regleringen av stora onlineplattformar, det allra första regelverket för artificiell intelligens (AI), en digital identitet för alla européer, en inre marknad för data och motståndskraft mot cyberattacker. De är allesamman viktiga digitala prioriteringar.
Men det är sant att pandemin fungerade som en katalysator. Den visade hur viktigt det är med digital teknik och kunskap för att kunna arbeta, studera och hålla kontakten och har också pekat på var Europa behöver förbättras. Vi talar om ”Europas digitala decennium” för att lyfta fram att det nu är dags för nödvändiga investeringar för att genomföra den digitala övergången och investera i infrastruktur, digital kompetens, digital omvandling av företag och offentliga förvaltningar. Vi har lagt fram konkreta mål som vi vill nå fram till 2030. Och med NextGenerationEU, EU:s återvinningsprogram på 750 miljarder euro, har vi också de ekonomiska medlen. Varje EU-land måste investera minst 20 procent av återvinningsfonderna i digitala lösningar.
Digital teknik har varit avgörande för att upprätthålla ett ekonomiskt och socialt liv under hela pandemin. Nu kommer den att vara en nyckelfaktor för att gå över till en hållbar ekonomi och skapa ett mer hållbart samhälle.