Doktor24-grundaren: ”Nätläkarbesöken en väldigt tydlig besparing”
Hem Nyheter Doktor24-grundaren: ”Nätläkarbesöken en väldigt tydlig besparing”

Doktor24-grundaren: ”Nätläkarbesöken en väldigt tydlig besparing”

Publicerat av: Redaktionen

Digitala vårdmöten är en ”lågt hängande frukt”.

Det är algoritmer och automatisering som ska göra vården mer tillgänglig för dem som verkligen behöver den, enligt Doktor24-grundaren Tobias Perdahls vision.

Men dagens ersättningssystem för nätläkare hämmar vårdens digitalisering. ”Systemet är inte riggat för att möta den kraft som digitaliseringen kommer med”, säger han.

Tobias Perdahl har en orangegul Nocco-burk i handen när han kommer in i lunchrummet i Doktor24:s kontor i centrala Stockholm. Han har ersatt sitt kaffeberoende med energidrycksberoende, säger han. Energi verkar inte saknas; läkaren och ekonomen Tobias Perdahl pratar snabbt och blandar svenska med engelska affärsuttryck. Förutom de dubbla utbildningarna plus studier i ryska har han varit chef på Karolinskas akutmottagning, konsult och startat bolag.

De senaste åren har han ägnat sig åt Doktor24, landets fjärde största nätläkarbolag som tar allt större plats som plattformsleverantör. Enligt en kartläggning som Dagens Samhälles gjort levererar Platform24 den tekniska lösningen för digitala vårdbesök i åtta av landets regioner.

41-årige Tobias Perdahl har hunnit med mycket och gillar effektivitet. Det är vad han tänker att Platform24:s lösningar kan hjälpa till med.

– Tillgängligheten i vården är ju omvittnat och statistiskt vedertaget problematisk, både för förstagångssökande och kanske i synnerhet för kroniker. Så hur kan vi radikalt öka tillgängligheten för dem som behöver vården mest?

Tobias Perdahl svarar själv på frågan: en av lösningarna är att automatisera. Med hjälp av algoritmer ska patienterna styras till rätt vårdnivå efter att ha matat in sina symtom i digitala system. Man kan få en remiss till provtagning eller röntgen direkt i datorn/telefonen så att läkaren har provsvaren klara när man ses – fysiskt eller digitalt. Vissa saker, som egenvårdsråd, kan skötas helt automatiskt utan mänsklig kontakt.

– Vi läkare kan tycka vad vi vill om det, men principen är att om vi har ett smart beslutsstöd under patientmötet så kommer det att vara bättre än om vi inte har det, säger Tobias Perdahl.

När du säger att läkare kan ”tycka vad vi vill”, menar du att det finns ett motstånd?
– Ja … kanske inte motstånd, men en uppfattning om att vi som individer är duktiga på saker och ting. Och det är vi, men det går inte att komma ifrån att jag och min kollega kommer att ställa lite olika frågor till patienten och därför komma fram till lite olika slutsatser. Jämför det med att vi standardiserar så att vissa frågor alltid ställs och kopplar på ett beslutsstöd så att vi har samma information som vi fattar beslut på och kanske till och med får förslag till beslut.

Särskilt för kroniskt sjuka patienter kan automatiseringen gå långt. Kroniker behöver ofta många vårdkontakter och många provtagningar.

– Det kan man ju automatisera, det ska inte behöva vara personer som sitter och skriver remisser till det, säger Tobias Perdahl.

– Säg att du har diabetes, då taggar vi dig som patient med diabetes. Du kommer automatiskt att årligen kallas på kontrollbesök. Proverna och vissa undersökningar kommer att vara färdiga – man kanske inte ens bokar ett möte. De som sköter sin sjukdom bra behöver kanske inte träffas fysiskt för att ställa frågor utan det kan göras via chatt.

Men handlar inte de här förändringarna bara om att patienter i så liten utsträckning som möjligt ska få träffa vårdpersonal, trots att många säger att de vill ha MER kontakt med vården och bättre tillgänglighet?
– Nej. Det beror på hur vi hanterar konsekvenserna av effektiviseringen. Om man vill ställa frågor om sin vård ska tiden gå till just det och inte till att göra vissa kontroller och provtagningar som kan göras separat. I stället kan jag lägga tiden på att möta dig som patient.

Så om fem tio år har vi…?
– … en betydligt mer automatiserad vård för framför allt kroniker.

Som flera andra nätläkarbolag sneglar Doktor24-gruppen mot utlandet. Nyligen fyllde bolagsgruppen sin kassa med 400 miljoner kronor när den fick in nya ägare som investerar för att utveckla tekniken och algoritmerna. Men man ska också satsa på internationalisering. Och då är det plattformen man vill sälja. Många länder är ”über-analoga” jämfört med Sverige, enligt Perdahl.

Men Sverige är också en viktig marknad, och här har nätläkarbolagen anklagats för att huvudsakligen ta de enkla patientfallen och orsaka stora kostnader för regionerna. Tobias Perdahl håller inte med.

– Det där är ett ersättningssystemsdilemma som varit känt i fyra år. Det har fortfarande inte hänt särskilt mycket och aktörerna på marknaden förhåller sig till det system som finns. Det är en utmaning att vi inte har en lösning på ersättningen som är mer … genomtänkt.

Han värjer sig också mot att nätläkarna driver merkostnader. I fjol steg nätläkarkostnaderna till en knapp miljard kronor, men det är ”enormt lite pengar” jämfört med hela vårdens kostnader, menar Perdahl. Och på en lägre nivå, ett enskilt vårdbesök, kan alternativkostnaden vara hög om patienten i stället för att använda en app från något av de privata bolagen söker sig till närakuten eller akuten.

– Då är ju ett nätläkarbesök en väldigt tydlig save, på unit-nivå, säger Tobias Perdahl.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) arbetar nu på ett förslag kring hur ersättningen ska se ut framöver och hur utomlänsvård ska definieras. Liksom de andra nätläkarbolagen väntar Doktor24 på vad SKR kommer fram till. Men i grund och botten tycker Tobias Perdahl att ett system som baseras på regioner sätter gränser för digitaliseringens möjligheter.

– Att man ska behöva förhålla sig till regionala ersättningssystem pekar egentligen ut att vi inte är riggade för att möta den kraft som digitaliseringen kommer med, säger han.

– Om vi lyfter blicken ser vi ju att det här bara är början. I framtiden kommer allt mer vård att hanteras digitalt och vården kan nyttja läkare och andra yrkeskategorier som inte bor i den region patienten befinner sig i. Kan man inte hitta smartare sätt att finansiera det, ett sätt som inte utgår från ett regionalt perspektiv utan ett nationellt?

Under pandemin tog regionerna stora kliv framåt vad gäller att erbjuda det som nätläkarna gjort i flera år: digitala vårdbesök. Men mycket finns kvar att göra.

– Eftersom det skedde väldigt fort tror jag att många bara har tagit sitt arbetssätt från den analoga världen, stoppat in i en teknisk lösning och så kör man videomöten. Det är klart att det är ett sätt att digitalisera vården, men det är en lågt hängande frukt som definitivt inte realiserar potentialen i digitaliseringen. Videomöten är en del, men automatiseringen ger massor av möjligheter, säger Tobias Perdahl.

Doktor24-grundaren: ”Nätläkarbesöken en väldigt tydlig besparing” 3

 

Doktor24:s medicinske chef har ofta en burk med energidryck i handen, och en lång karriär från både offentlig och privat sektor bakom sig.

Foto: NIKLAS LARSSON

Doktor24:s vice vd och medicinske chef gör också en podd, Vårdmaktpodden, där han intervjuar makthavare inom vården. Bland tidigare poddgäster finns SKR:s sektionschef för hälso- och sjukvård Emma Spak och nära vård-utredaren Anna Nergårdh.

Nu var det länge sedan det kom något nytt avsnitt. Tobias Perdahl har flera samtal inspelade som ska komma ut före sommaren säger han, men ändrar sig – han kanske inte hinner. Det kan bli under semestern, eller efter. Snart i alla fall.

Ser Tobias Perdahl sig själv som en vårdmakthavare? Han svarar lite hemlighetsfullt.

– Det har hänt några saker, som jag inte riktigt kan prata om, som har fått mig att inse att jag har ett visst betydande inflytande.

Nu får du faktiskt ge någon mer ledtråd?
– Ja, men … jo, jag har gett förslag till en myndighet att de borde fokusera på något specifikt för att säkerställa en högre kvalitet i vården. Och det håller på att hända nu. Det är väl inflytande? För att inte tala om att ha fått vara med och bygga upp något som Platform24 som faktiskt påverkar många regioners vård.

Skriver musik och pratar ryska

Namn: Tobias Perdahl.
Ålder: 41 år.

Familj: Fru och två barn, 6 och 7 år. Bor i Stockholm.

Titel: Deputy CEO och CMO, chief medical officer, Doktor24. ”Det är lite töntigt med titlarna i den här världen, de förvirrar mest i Sverige. Men man kan väl säga att jag är vice vd och högsta medicinska chef.”

Bakgrund: Specialistläkare i internmedicin och ekonom. Pluggat vid Karolinska institutet och Handels. Startade arbetsfömedlingssajten Läkarportalen.se under studietiden. Jobbat som konsult inom Life Science. Varit chef på akutkliniken Karolinska Solna. Gör Vårdmaktpodden. Var 2016 med och grundade Doktor24.

På fritiden: ”Försöker umgås med mina barn så mycket som möjligt. I perioder skriver jag musik, det är mitt sätt att få utlopp för kreativ lust. Har gjort musiken till Vårdmaktpodden själv. Jag kan hantera grundinstrumenten: gitarr, bas, piano och trummor. Tycker också om språk. Behärskar ryska, spanska, engelska och lite franska.”

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>