Donerad vävnad förändrar liv

Donerade vävnader från ögon och moderkaka kan förändra livet för en synskadad människa.

Donerad vävnad förändrar liv 1
Elin Norevik byter kläder och skor i två olika slussar innan hon kan beträda labbet. Foto: Jens Sølvberg.

På S:t Eriks Ögonsjukhus nybyggda vävnadsinrättning utvinns donerade vävnader för operation och transplantation.

Biomedicinska analytikerna Elin Norevik och Virpi Luoma arbetar vid S:t Eriks Ögonsjukhus vävnadsinrättning. Här tar de emot och preparerar donerade moderkakor, så kallade placentor, vars fosterhinnor kan användas som medicinska plåster för att behandla skadade ögon. De framställer också transplantat av donerade hornhinnor som kan ge synen åter till synskadade patienter.

– Du kan gå från att vara nästan blind till att få körkortssyn. Det kan påverka livskvaliteten otroligt mycket, säger Elin Norevik.

Vid S:t Eriks Ögonsjukhus flytt till en ny byggnad i Solna byggdes den nya vävnadsinrättningen i ännu högre renhetsklass än tidigare.

På väg in till renrummets arbetsbänkar går Virpi Luoma och Elin Norevik igenom två slussar med upprepade kläd- och skobyten. Det måste vara mycket låga partikelnivåer i lokaler där man bearbetar donerade ögon till hornhinnetransplantat.

– Vår verksamhet har blivit säkrare i de nya lokalerna. Vi minimerar risken för kontamination, säger Virpi Luoma.

Fosterhinnans naturligt skyddande egenskaper gör att den kan användas till biologiska plåster. Donationerna sker via ett samarbete med specialistmödravården på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, där ett urval nyblivna mödrar donerar placentan efter planerat kejsarsnitt.

Donerad vävnad förändrar liv 2
Donerade hornhinnor måste testas och analyseras innan de kan godkännas för transplantation. Foto: Jens Sølvberg

– Samarbetet med Karolinska tryggar behovet för S:t Eriks Ögonsjukhus patienter. Eventuella hinnor som blir över skickar vi till andra sjukhus i Sverige, berättar Virpi Luoma.

För att vävnaderna inte ska gå förlorade måste Elin Norevik och Virpi Luoma arbeta snabbt. Fosterhinnan runt placentan, den så kallade amnionhinnan, prepareras och klipps till små bitar. En enda placenta kan ge 30 till 80 små amnionplåster som fryses ner och håller i ett år.

– Vid till exempel en operation av frätskadade ögon kan kirurgen placera en amnionbit på ögat. Den förbättrar läkningen och kan minimera ärrbildning, säger Elin Norevik.

S:t Eriks Ögonsjukhus är ett av fem sjukhus i landet – och det enda i Stockholm – där man framställer transplantat av donerade ögon.

Eftersom hornhinnorna ligger utanför blodcirkulationen kan man ta vara på dem efter döden, men de behöver omhändertas inom 48 timmar. Även ögonvitan, senhinnan, kan tas tillvara vid en ögondonation. Den används vid till exempel glaukomoperationer på patienter med grön starr.När ett hornhinnetransplantat har tagits fram ska det testas för bland annat infektion, vilket tar ett antal dagar. De transplantat som godkänns lämnas sedan vidare till kirurgen, som kallar en patient från den långa väntelistan för transplantation.

Donerad vävnad förändrar liv 3
Donerade hornhinnor i väntan på transplantation. Foto: Johanna Hanno.

– Eftersom hornhinnor inte har blodkärl är risken för avstötning liten, säger Virpi Luoma.

Behovet av donerade ögon är stort. I genomsnitt tar vävnadsinrättningen emot drygt två par ögon per vecka, men alla blir inte godkända för transplantation. Donatorerna är ofta äldre personer vars ögon har försämrats med åldern. Ibland kan yngre människor som avlider på sjukhus vara så sjuka att de inte lämpar sig för att donera. Ytterligare 100 lämpliga donatorer per år skulle täcka behovet av hornhinnor.

– Många människor tänker inte på att de kan donera hornhinnor, och ögonen är en känslig kroppsdel. Men hornhinnetransplantation är ibland är den enda utvägen för synskadade patienter och för dem kan en donation förändra hela livet, säger Elin Norevik.