I remissvaret på delbetänkandet ”God och nära vård” lyfter Svenska Läkaresällskapet (SLS) särskilt fram vikten av att allmänmedicinen förstärks för att kunna ta huvudansvaret i den nära vården.
Det krävs en rad åtgärder för att göra allmänmedicin till ett attraktivt karriärval där utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för att bedriva forskning spelar en viktig roll. Resursöverföringen kommer dock att bli en knäckfråga. SLS delar uppfattningen om vikten av kontinuitet, särskilt för äldre patienter eller patienter med kroniska sjukdomar, men saknar en prioriteringsetisk diskussion när det gäller tillgängligheten.
– En knäckfråga är resursöverföringen som måste genomföras utan risk för försämringar av kvaliteten i vården i sin helhet, säger Britt Skogseid, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
En utbyggnad av hälso- och sjukvården nära befolkningen är nödvändig för att kunna möta de behov som följer av den demografiska utvecklingen och det ökade utbudet av medicinska åtgärder. SLS anser att allmänmedicinen, som är geografiskt nära, kostnadseffektiv och bidrar till jämlik vård, utgör den naturliga basen. Men resursöverföringen är en knäckfråga och måste genomföras utan risk för försämringar av kvaliteten i vården i sin helhet.
– Vi delar uppfattningen om vikten av att följa upp omstruktureringen, säger Britt Skogseid. Företrädare för professionerna, både från den nära vården och sjukhusvården, måste inkluderas i de nationella samråd som utredningen föreslår.
SLS anser även att det måste ske systematiska externa medicinska revisioner på verksamhetsnivå för att man ska kunna följa hur omställningen påverkar kvaliteten i vården som bedrivs.
– Vi har till Socialdepartementet lyft fram den modell för professionsbaserad medicinsk kvalitetsrevision som Svenska Läkaresällskapet har utvecklat. Den vill vi se implementerad i hela hälso- och sjukvården, säger Britt Skogseid.
När det gäller primärvårdens grunduppdrag lyfter SLS i remissvaret att allmänmedicinen är basen i den nära vården, men att även andra specialister kan vara en resurs.
Akutuppdraget kan behöva förtydligas. SLS saknar en prioriteringsetisk diskussion när det gäller tillgängligheten. SLS delar uppfattningen om vikten av kontinuitet, men till dess primärvården är fullt utbyggd är det de med störst behov som ska ges kontinuitet och fast läkarkontakt.
– Det är glädjande att forskningen tydliggörs i primärvårdens grunduppdrag men forskningsfälten inom allmänmedicin måste ges bättre förutsättningar för att utvecklas, säger Britt Skogseid.
SLS tillstyrker en statlig finansiering av ST, men det räcker inte med att finansiera ST om det inte finns tillräckligt med handledare och vårdcentraler som fungerar väl ur ett utbildningsperspektiv.
Viktigt nu är att den medicinska professionen involveras i arbetet med omstruktureringen, både lokalt och på övergripande nivå, för en gemensam grundsyn om vad som är god vård!