“En långsiktigt hållbar utveckling kräver att vi lyckas hantera antibiotikaresistensutmaningen”

Kopplingen mellan antibiotikaresistens och FN:s globala hållbarhetsmål om god hälsa och välbefinnande är tydlig.

“En långsiktigt hållbar utveckling kräver att vi lyckas hantera antibiotikaresistensutmaningen”

Men flera av de andra målen är också beroende av att vi pressar tillbaka resistensen även om sambandet inte alltid är lika uppenbart, skriver Lifs hållbarhetsexpert Bengt Mattson.

Det torde inte vara en överraskning för någon att ett av de största hoten mot den globala folkhälsan är antimikrobiell resistens (AMR) – att bakterier och andra mikrober utvecklar resistens mot antibiotika eller andra antimikrobiella läkemedel så att de inte längre kan behandla infektioner. Jag har i två tidigare hållbarhetskrönikor, ”Hållbarhetsmyntet har alltid två sidor – våga se helheten” samt ”Trygg läkemedelsförsörjning skapar en hållbar sjukvård”, diskuterat olika utmaningar i ljuset av Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Den direkta länken mellan AMR och hållbarhetsmålet om god hälsa och välbefinnande är uppenbar: utan effektiva antibiotika är potentiellt alla infektioner dödliga. Och utan säkrad antibiotikatillgång kan många av dagens behandlingar i hälso- och sjukvården inte genomföras – infektionsrisken är helt enkelt för stor. Men i denna krönika tänker jag lyfta fram några av de andra globala hållbarhetsmålen och deras koppling till AMR.

Rent vatten och sanitet för alla – nödvändigt i kampen mot AMR
FN:s generalförsamling slog redan för mer än tio år sedan fast att tillgång till rent vatten och sanitär utrustning är grundläggande mänskliga rättigheter. Trots det saknar nära en miljard människor tillgång till rent dricksvatten och ytterligare 2,6 miljarder saknar basal avträdesteknik. Varje år dör 1,5 miljoner barn under fem år till följd av sjukdomar orsakade av förorenat vatten och brist på sanitär utrustning.

Att god hygien och sanitet är en förutsättning för att minska risken för infektioner har tydliggjorts för oss alla – även i den del av världen där tillgången på rent vatten och sanitär utrustning är god – under det senaste året. Det har varit ett huvudsakligt verktyg i kampen mot coronaviruset. Och det är inte bara så att god hygien, sanitet och tillgång till rent vatten i sig minskar risken för infektioner, utan som en direkt följd av detta sjunker såklart också behovet av antibiotikabehandlingar. Det håller i sin tur tillbaka resistensutvecklingen. Således en positiv spiral.

Personligen har jag en mycket stark upplevelse som inkluderar både antibiotika och tillgång på rent vatten. 2010 hade jag möjligheten att på plats få en inblick i ett av Lif:s medlemsföretags arbete i Uganda. I kampen mot trakom – en sjukdom som leder till blindhet men som enkelt kan förebyggas med adekvat läkemedelsbehandling – åkte vi tillsammans med hälso- och sjukvårdsorganisationer, deras läkare och sjuksköterskor ut till skolor för att ge skolbarnen en behandling med antimikrobiellt läkemedel. Det var fantastiskt att se organisationen som byggts upp kring detta arbete, men nedslående att inse att den stora flaskhalsen faktiskt var tillgången till rent vatten för att skolbarnen skulle kunna svälja tabletten. Att det i ett land som Uganda, med närheten till Viktoriasjön, ska vara så svårt att få fram vatten. Ytterligare en utmaning är att säkerställa att det är rent – något som för oss över till nästa globala hållbarhetsmål.

Hållbar konsumtion och produktion – minskade utsläpp av antibiotikarester

När ett läkemedel som det skolbarnen i Uganda fick ska tillverkas måste vi producenter se till att det sker utan oacceptabla utsläpp av läkemedelssubstanser eller andra kemiska restprodukter i vattendragen nära fabrikerna. Eventuella utsläpp av antibiotikasubstanser kan, utöver att utgöra en toxisk risk för människa och miljö, bidra till AMR: miljöbakterier kan utveckla resistens som sedan överförs till patogener – bakterier som kan göra oss människor sjuka.

Läkemedelsindustrin bedriver sedan många år ett mycket aktivt arbete för att säkerställa att tillverkningen av antibiotika och andra läkemedel inte orsakar oacceptabla utsläpp till miljön. Det förekommer fortfarande att företagen själva, i sitt arbete med underleverantörer eller exempelvis akademiska forskare, upptäcker att kontrollen på avloppsvattnet brister hos en fabrik någonstans i världen. Självfallet är det ett misslyckande varje gång det sker, men i och med uppdagandet kan också åtgärder vidtas. Och det är imponerande att följa hur det långtgående ansvarstagandet vid tillverkning av antibiotika hela tiden utvecklas med organisationen AMR Industry Alliance i spetsen. Jag rekommenderar er varmt att läsa och ta del av deras arbete.

Det innovativa arbetet med att säkerställa ansvarsfull tillverkning och ”gröna läkemedelsprodukter” som görs hos Lif:s medlemsföretag är i sig ett exempel på en hållbar industri med stark innovationskultur som bidrar till Agenda 2030. Detta för mig fram till ytterligare ett globalt hållbarhetsmål med koppling till antibiotikaresistens – eller snarare till arbetet mot resistensutveckling.

Hållbar industri och innovation – utvecklingen av vacciner

Givetvis går det inte att prata om infektionssjukdomar utan att referera till pågående pandemi. Det är med stor stolthet jag ser tillbaka på läkemedelsföretagens arbete för att hitta bra antivirala behandlingar mot covid-19, men än mer fantastiskt är såklart den snabba utvecklingen av vacciner mot sjukdomen. Och sällan har det väl varit tydligare att en långsiktigt hållbar utveckling kräver innovationskraft. Där är ett näringsliv som förstår vikten av och sitt ansvar för hållbar utveckling en central spelare.

Vacciner som ett exempel på förebyggande insatser för att minska infektionstrycket tänker jag återkomma till i en kommande krönika – om samhället ökar sitt fokus på prevention finns enormt mycket att vinna, inte bara på hälso- och sjukvårdsområdet. Men att det är ett viktigt verktyg för att förebygga infektionssjukdomar och därigenom minska risken för antibiotikaresistens är ytterligare ett exempel på hur läkemedelsföretagen kan bidra till de globala hållbarhetsmålen.

Låt oss alla hjälpa till att minska risken för antibiotikaresistensutveckling – och därigenom svara upp mot utmaningarna i Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen – genom god hygien och sanitet, en ansvarsfull tillverkning och användning av antibiotika samt med hjälp av förebyggande insatser som robusta vaccinationsprogram.