[HÄLSOPARTNER] Covid19-pandemin utmanade svensk sjukvård i grunden – men den största utmaningen kvarstår.
– 2,6 miljoner svenskar är idag över 60 år. Och till 2050 kommer vi ha dubbelt så många som är över 85 år gamla. Vi är redan mitt i en demografisk bomb, som syns i form av vårdplatsbrister och ökande köer. För att få till en dräglig arbetsmiljö för vårdpersonal och en god vård för patienter så måste sjukvården få bättre verktyg, berättar Jonathan Ilicki, läkare och innovationschef på Platform24.
Ökade vårdbehov, krympande resurserna till vården i kombination med en växande bemanningsutmaning ställer hårda krav på ett smartare sätt att leverera vård, där digitalisering och effektivisering är nycklarna. Men problem uppstår när olika delar av vården använder olika system som inte pratar med varandra.
– Ett digitalt system kanske fungerar bra i ens egna verksamhet, men när patienten ska få hjälp av någon annan vårdgivare, eller när man ska rådfråga en kollega på ett sjukhus, då blir det genast krångligt. Organisatoriska silos återuppstår i systemen – när systemen egentligen borde hjälpa oss överbrygga gapen mellan olika delar av sjukvården, menar Jonathan Ilicki.
Jonathan Ilicki
Viktigt att egenmonitorering integreras
En mer integrerad patientresa kan ge stora fördelar för både patienter och vårdgivare. Jonathan Ilicki exemplifierar detta med att man idag i många regioner kan söka vård digitalt via 1177 och enkelt få råd om vilken vård man behöver, eller direkt komma i kontakt med sin husläkare. Det gör att patienter och vårdpersonal slipper ett stort antal telefonsamtal där samma frågor och svar ges om och om igen – vilket sparar tid för alla.
– Nu börjar många regioner införa egenmonitoreringssystem – där patienter med kroniska besvär kan mäta sin egen hälsa, exempelvis blodtryck i hemmet. Värden förs automatiskt över till sjukvården, och vårdpersonal notifieras bara om värden stiger utanför gränsvärden för den patienten. Det spar tid – och framförallt låter det oss upptäcka försämringar mycket tidigare, berättar Jonathan Ilicki.
Flera studier visar på att sådana system kan minska akutbesöken. Personer med kronisk sjukdom står för 80 procent av sjukvårdskostnaderna och om vi lyckas effektivisera bara en bråkdel av kronikervården skulle stora resurser kunna sparas.
– Och det är ännu viktigare att system som stöttar kroniker är integrerade med övriga systemen i sjukvården. Det blir väldigt förvirrande för patienter om de ska mäta blodtryck eller följa sin astma i en app, och sedan söka akut vård i en annan, och planerad vård i en tredje. Det blir också ohållbart för sjukvården med system för akut och kronisk vård som inte fungerar tillsammans. Vi kan spara mycket tid och oftare göra rätt om man på t.ex. 1177 kunde se hur patientens kroniska åkomma utvecklats senaste tiden, svarar Jonathan Ilicki.
Egenmonitoreringssystem som fungerar längs hela vårdresan
Platform24 har sedan flera år utvecklat system för egenmonitorering och var en de första i Sverige att få ett så kallat MDR-godkännande.
– MDR är en kvalitetsstämpel på att en medicinsk mjukvara fungerar som den ska. Vi var oss veterligen de första i Europa att uppnå ett MDR-certifikat för vår triagelösning och nu är även vår egenmonitoreringslösning certifierad, förklarar Jonathan Ilicki.
Platform24s mjukvara har köpts in i 18 av Sveriges 21 regioner för första linjens primärvård, och används idag på 1177, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, sjukhus och många andra delar av sjukvården. Det finns en stor efterfrågan hos sjukvården att börja använda egenmonitorering för att bättre hjälpa patienter och förbättra arbetsmiljön för vårdpersonalen. Men alla kommer inte att använda systemen.
– Vi kommer aldrig komma till att alla patienter kan använda digitala vårdsystem – men det är inte det som är tanken. Om digitala system kan minska på onödig administration, dubbeldokumentation och manuella processer – då kan vi få loss mer tid för icke-digitala möten för de som verkligen behöver det, våra äldsta och sköraste.
