[HÄLSOPARTNER] Pandemin accelererande digitaliseringen inom svensk hälso- och sjukvård och ökade både användandet och acceptansen av digitala hälsolösningar.
Det är ett momentum som nu måste bibehållas då digitalisering är nyckeln till att klara hälso- och sjukvårdens långsiktiga finansiering och möta de strukturella trender som driver kostnadsutvecklingen.
Hälso- och sjukvårdsutgifternas andel av BNP har fördubblats på 50 år och spås fortsätta öka. Oavsett hälsotillstånd är hälso- och sjukvården en av hushållens största utgifter. Det mesta via den skatt vi betalar. För att bibehålla en bred acceptans för vår gemensamt finansierade modell och klara hälso- och sjukvårdens långsiktiga finansiering måste kostnadskurvan böjas. Gemensamma resurser måste nyttjas smartare och vi måste använda tekniken bättre. Vi måste helt enkelt göra mer för fler, utan att trycket på vårdpersonalen eller den kostnadsbas detta görs ifrån ökar ytterligare.
Nästan halva Sveriges befolkning har en kronisk sjukdom, och en fjärdedel av befolkningen har två eller fler. Vården för personer med kronisk sjukdom står idag för 80–85 procent av sjukvårdskostnaderna. För att möta det ökade behovet behövs verktyg och nya arbetssätt för att minska trycket på vårdsystemet. Det är här nyckeln finns för att hindra kostnadsökningen och klara finansieringen långsiktigt.
Vi pratar idag mycket om digifysiska resor, vilka tagit sin utgångspunkt i primärvården. Här har utvecklingen gått snabbt när det gäller de mer akuta och lättakuta hälsotillstånden, men samma krav måste gälla kronikervården. Utvecklingen mot en nära vård handlar om en ökad tillgänglighet, ökad kontinuitet och förbättrade möjligheter till att leva ett liv med en hög livskvalitet, även med kroniska tillstånd. Vi ser nu flera olika lösningar, bland annat för distansmonitorering testas och rullas ut i snabb takt – men hur bör en hållbar kronikerhantering med basen i digitala tekniker se ut? Jag vill lyfta tre delar.
Lösningarna behöver vara personcentrerade och ta utgångspunkt i att en person inte är sin diagnos, utan en individ som kan drabbas av flera olika hälsotillstånd. En applikation för varje sjukdomstillstånd som sedan ska hänga ihop med flera olika system kommer inte att fungera. Inte från ett patientperspektiv, och inte heller från ett vårdgivarperspektiv.
Holistisk patientresa. Fokus måste ligga på att stötta hela resor och skapa en holistisk patientupplevelse även för de kroniska tillstånden. Alla komponenter, inklusive det hälsofrämjande, måste finnas på samma plats för att inte skapa nya vertikaler. Distansmonitorering är en komponent av flera som måste till för att skapa en smart och hållbar digifysisk vård, och måste finnas som en del i det större vårdekosystemet – inte som en silo.
Skalbarhet. Ambitionen måste vara att den teknik som finns ska kunna komma alla i behov av den till del. Då måste det gå att skala upp. De många små initiativen leder till icke-standardiserade, icke skalbara applikationer vilket försvårar möjliggörandet av den fundamentala resa som vi behöver göra.
Digitalisering är en infrastrukturfråga och kan jämföras med hur man bygger ”järnvägen” för ett system. En basplatta som man sedan bygger vidare på, utifrån vilken det måste finnas stöd för att kunna göra alla möjliga vårdresor. Distansmonitorering, som är en del av ett mycket större digifysiskt flöde, måste byggas in i de ekosystemslösningar som nu är på väg att komma på plats.
Det är modellen framåt för att skapa en smart digifysisk vård, nyckeln till att böja kostnadskurvan och klara vårdens långsiktiga finansiering.
Andreas Ringman Uggla
Affärschef Platform24