Personer som fick ett gåband vid skrivbordet på kontoret blev mer fysiskt aktiva under arbetstid än de som saknade band.
Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
– Gåband kan vara ett bra sätt att förebygga ohälsa. Men för att tillvarata hälsovinsten är det viktigt att se över hela arbetsplatsens utformning och även ta hänsyn till hur den fysiska aktiviteten utanför arbetstid ser ut, säger Frida Bergman, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
I sin avhandling har Frida Bergman under 13 månader följt 80 kontorsarbetare där hälften lottades att få ett gåband vid sitt skrivbord och den andra hälften fick jobba som vanligt vid sina höj- och sänkbara skrivbord. Gruppen med gåband uppmanades att använda bandet minst en timme per dag. Fysisk aktivitet, stillasittande, olika kroppsmått och hjärnans funktion mättes regelbundet under studien. Som avslutning på studien gjordes intervjuer om deltagarnas erfarenheter av gåbanden.
Gruppen med gåband ökade verkligen sin tid i gående och tog fler steg än kontrollgruppen. Skillnaden var störst i början men var fortfarande markant efter 13 månader, då gåbandsgruppen i genomsnitt hade 22 minuter mer gåtid och tog 1600 fler steg per dag än kontrollgruppen.
Som kontrast till de positiva effekterna under arbetstid minskade båda grupperna sin måttlig- till högintensiva träning på fritiden. Det gick heller inte att se några nämnvärda skillnader över tid mellan grupperna vad gäller olika kroppsmått, som till exempel midjemått, eller i minneskapacitet. Däremot gick det att se ett negativt samband mellan stillasittande och storleken på ett viktigt minnescentrum i hjärnan,hippocampus. Mycket stillasittande var kopplat till liten hippocampus. Detta samband sågs hos den äldre delen av försöksgruppen, personer i åldern 51-67 år. Det krävs dock mer forskning för att kunna säga om en minskning av stillasittandet kan ha positiva effekter på hippocampus.
– Man kan sammanfatta det som att gåband ger möjligheter till ökad fysisk aktivitet på kontor, men att det ensamt inte är någon lösning i sig, utan att man måste arbeta med ett spektrum av åtgärder inom såväl den fysiska som den sociala arbetsmiljön, säger Frida Bergman.