Temat för årets världshälsodag den 7 april är tillgänglighet. I rika delar av världen är tillgången på både sjukvård och friskvård god, ändå breder ohälsa och sjukdomar ut sig.
En riskfaktor för hälsan i Sverige är stillasittandet – varannan person sitter still sju timmar eller mer per dag, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten som det digitala hälsoföretaget Yogobe tagit del av.
– Många har en stillasittande vardag på jobbet eller i skolan. Därför är det viktigt att motverka de negativa effekterna genom motion och friskvård. I Sverige har vi fantastiskt nog en väl fungerande sjukvård som är subventionerad och tillgänglig för alla. Däremot är tillgången på individanpassad friskvård fortfarande ojämlik på sina håll och oftast måste individen eller arbetsgivare själva stå helt för kostnaden, säger Peter Munteanu, vd för Yogobe.
Enligt Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät sitter varannan svensk, 47 procent, stilla sju timmar eller mer per dag. Faran med en stillasittande vardag är som störst för dem som dessutom inte motionerar på fritiden. Hela 35 procent utövar bara motion som anses mycket ansträngande en gång per månad eller mer sällan, enligt statistik från Riksidrottsförbundet. Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, fetma, utmattningssyndrom och psykisk ohälsa. Efter högt blodtryck och användning av tobak är fysisk inaktivitet idag den största globala riskfaktorn för en för tidig död.
I Folkhälsomyndighetens årsrapport 2018 lyfts att ”ojämlikhet i hälsa skapas av att olika grupper i samhället, som kvinnor och män eller socioekonomiska grupper, har systematiskt olika livsvillkor och levnadsvanor”. Exempelvis har de med lägst utbildningsnivå högst andel stillasittande.
Samtidigt visar färsk statistik från SCB att endast tre procent av hälso- och sjukvårdens kostnader läggs på förebyggande vård. 52 procent läggs på botande och rehabiliterande insatser.
– Om alla medborgare ska ha samma förutsättningar för och tillgång till god hälsa behöver mer av statens och vårdens resurser läggas på friskvård och förebyggande hälsoinsatser. Det kan exempelvis vara informationskampanjer om effekterna av stillasittande och subventioner av hälsofrämjande insatser. Kostnadseffektiva redskap och tjänster som gör träning och hälsa till en enkel, naturlig del av vardagen behöver göras tillgängliga för fler, säger Peter Munteanu.
