En ny rapport bekräftar det som Karolinska Universitetssjukhuset tidigt misstänkte – att coronaviruset till stor del sprids via luften, och att dålig ventilation ökar risken för covid-19-smitta.
Karolinska investerade direkt vid pandemistarten i mobila luftrenare för att minska smittan i utsatta miljöer där covid-patienter skulle vårdas under coronapandemin.
När den första vågen av pandemin slog till under våren 2020, öppnade Karolinska Universitetssjukhuset flera större intensivvårdsenheter för covid-19 i Solna och Huddinge. Arbetsmiljöspecialist Peter Ryd ingick i arbetsgruppen för att säkerställa skyddsutrustning och arbetsmiljö på vårdenheterna.
-I början var ju covid-19 bara klassat som dropp- och kontaktsmitta. Vi misstänkte dock att smittan kunde vara luftburen, inte minst kring patienter med högflödesbehandling. Därför vidtog vi åtgärder för att säkerställa luftkvaliteten, säger Peter Ryd.
Karolinska beslöt tidigt att köpa in mobila luftrenare till de vårdytor där undertryck inte kunde skapas med ventilationen och där covid-19-patienter fick högflödesbehandling. Under hela pandemin har över 200 luftrenare placerats ut på Karolinskas båda sjukhus, särskilt på Huddinge, som har ett äldre ventilationssystem.
-Våra mätningar visar att vi har skapat nästan partikelfria utrymmen, säger Peter Ryd. Sjukfrånvaron bland personalen var stor på sjukhuset under pandemin, men personalen som arbetade närmast covid-patienterna var de som i tjänsten var bäst skyddade genom sin personliga skyddsutrustning och användningen av de mobila luftrenarna.
Luftrenarna är utrustade med HEPA 14-filter och renar inomhusluften fem – sex gånger per timme, jämfört med det ordinarie ventilationssystemet som har ca två luftombyten per timme. Varje luftomsättning som passerar HEPA 14 filtret reducerar partikelhalterna med 99,995%, oavsett om det är viruspartiklar, bakterier eller andra partiklar. En ny rapport om luftvägsvirus utgiven av Göteborgs Universitet, visar att coronaviruset till stor del smittar via luften, och att risken för smitta ökar med dålig ventilation.
-Rapporten ger oss en bekräftelse på att vi handlat rätt i pandemin i insatserna mot luftburen smitta, fortsätter Peter Ryd. Luftrenare har varit ett extra skydd i vårdpersonalens arbetsmiljö utöver de primära skydden, hygien och personlig skyddsutrustning.
I perioder där behovet av covid-19-avdelningar minskat, har luftrenarna fått tjänstgöra i bland annat väntrum, personalrum och läkemedelsrum med syfte att reducera luftburna partiklar. Nu arbetar Peter Ryd tillsammans med en av sjukhusets chefsläkare och en expert på luftrening i operationssalar samt en infektionsläkare på en plattform för rekommenderade användningsområden för luftrening inom vården.
-Karolinska var snabba med att använda mobila luftrenare och det har varit mycket framgångsrikt. Nu vill vi dela våra erfarenheter med andra, avslutar Peter Ryd.
