Svenska Läkaresällskapets Kandidat- och underläkarförening (KUF) delar årligen ut Asklepiospriset för att belöna och uppmuntra vetenskap av hög kvalitet.
I år går priset för ”Bästa projektarbete” till Theresia Akhlaghi och ”Bästa vetenskapliga artikel” till Keivan Javanshiri, båda från Lunds Universitet.
– Årets pristagare står för forskning av hög kvalitet och det är något som vi med stor glädje kan belöna genom Asklepiospriset, säger Emma Hammarlund, vetenskaplig sekreterare i KUF. En välfungerande och framgångsrik hälso- och sjukvård bygger på forskning och utveckling – där patienter kan dra nytta av nya effektiva metoder för diagnostik och behandling – något som årets pristagare visar att man kan bidra till redan som ung läkare.
Theresia Akhlaghi har nyligen tagit läkarexamen vid Lunds Universitet och får priset för bästa projektarbete med titel:
“Risk stratification in smoldering multiple myeloma”. Pristagaren belönas med 10 000 kronor.
Theresia Akhlaghi prisas för sin forskning om indolent multipelt myelom, ett förstadie till blodcancern multipelt myelom, samt de riskfaktorer och riskprofiler som bidrar till progression från förstadium till cancersjukdom.
Med sitt genomtänkta och ytterst gedigna statistiska arbete baserat på en stor kohort av patienter lyckades Theresia bekräfta tidigare funna riskfaktorer. Utöver det har hon dessutom kunnat identifiera två nya riskfaktorer för tidig progression till multipelt myelom samt skapa en ny modell som möjliggör riskstratifiering för progression.
Theresias forskning är en mycket viktig pusselbit inom diagnostik, behandling och prognos för patienter med förstadium av multipelt myelom.
Keivan Javanshiri, AT-läkare vid Skånes Universitetssjukhus samt doktorand vid Lunds Universitet får priset för bästa vetenskapliga artikel med titel:
“Atherosclerosis, Hypertension, and Diabetes in Alzheimer’s Disease, Vascular Dementia, and Mixed Dementia: Prevalence and Presentation”. Pristagaren belönas med 15 000 kronor.
Keivan Javanshiriprisas för sin forskning gällande riskfaktorer för olika typer av demens. Med en åldrande population där demenssjukdomar blir allt vanligare är det av stor vikt att förstå hur sjukdomarna skiljer sig åt samt hur komorbiditeter påverkar deras patogenes. Med sin välutformade och noggranna studie har Keivan kunnat visa på att Alzheimers sjukdom och vaskulär demens inte delar samma riskfaktorer och patogenes, tvärtemot vad man tidigare antagit.
Genom sin studie som publicerades i Journal of Alzheimer’s Disease, har Keivan bidragit till en ökad förståelse för demenssjukdomars riskfaktorer.