Data är avgörande för hälsovård och ehälsa.
Från forskning, förståelse för folksjukdomar ner till behandling av enskilda patienter.
– Sverige är tyvärr sämst i Europa på att dela data, säger statssekreterare Maja Fjaestad(S).
Regeringens statssekreterare öppnade vårdens stora It-konferens Vitalis i Göteborg och hon var självkritisk.
– Vi kan behöva påminna oss om att vi inte alltid är bäst på att använda oss av digitala möjligheter, sa Maja Fjaestad, innan hon presenterade de områden där staten kan påverka digitaliseringen för landets sjukvård.
Maja Fjaestad (s) Regeringens statssekreterare
Det var en lättsam statssekreterare som uppträdde på stora scenen i Svenska Mässan. I publiken satt många leverantörer av medicinteknik och representanter från olika regioner. Salen är nära nog fullsatt med över två hundra sittplatser. Första gången på två år som mässan återigen tar emot fysiska besökare. Maja Fjaestad retades med användare av klockor med omfattande specialfunktioner och förklarade att hon själv minsann hade en billig enkel klocka. Publiken skrattade ett par gånger.
– Skämt åsido. Vi behöver ha en vård som är öppen för patienternas egengenererade data. Många vill samla in data och man tycker själv att den är intressant, då behöver vården kunna ta emot den. Vi undergräver förtroendet för den generella välfärden om man då blir avvisad, säger Maja Fjaestad.
För sex år sedan fastslog den Socialdemokratiska regeringen, tillsammans med SKR, att Sverige skulle bli bäst i världen på ehälsa 2025. Sedan dess har en pandemi passerat och digitala vårdmöten har blivit vardag. Men andra stora utmaningar kvarstår.
Varför ser det ut så här, frågade sig Fjaestad. En sak är att vi var tidiga på att digitalisera och behöver göra nya investeringar för att inte sitta med gammal teknik, sa Fjaestad och fortsatte med att vi också ser en bristande samverkan mellan kommun, region och stat. Den svenska modellen har många styrkor, men när det gäller digitalisering “har inte våra postmoderna förvaltningssystem riktigt levererat”, som Fjaestad uttryckte det.
– Vi tenderar att göra samma upphandlingar i olika kommuner vilket blir kostnadsdrivande, ineffektivt och inte patientvänligt.
Investeringar på kommun och regionnivå, behöver göras konstaterade Fjeastad, men hon nämnde också områden där staten måste kliva in. Som att se över lagarna som styr digital information.
– Rättsutvecklingen ligger efter, jag tycker att lagstiftningen har underpresterat och vi har inte riktigt hängt med och vi har i dag inte en teknikvänlig lagstiftning.
Ett problem med bland annat patientdatalagen och sekretesslagen är att journalsystem, eller andra informationshanteringssystem, inte får lagra data om de har utländska ägare. Det har lett oss fram till en situation där vi är sämst i Europa med att dela information mellan vårdgivare och omsorg och med patient.
– Andelen av hälsodata som kan delas mellan vårdgivare, där ligger Sverige i botten, tillsammans med Tjeckien och Irland som inte har någon data om sin hälsodata.
Regeringen vill vidare se en sammanhållen infrastruktur mycket mer än vi har i dag, och tillförlitlig aktuell säker data. Fjaestad nämner en “sammanhållen förvaltningsgemensam infrastruktur”, utan att närmare gå in exakt på vad hon menade med det. Hon vill också se ökad demokratisk styrning, det vill säga en starkare politisk styrning, där också politiker ska krävas på ansvar.
– Vi har haft en ganska dålig cybersäkerhet, och det fungerar inte.
Propositionen som bygger på Sören Öhmans utredning om sammanhållen vårdinformationsmiljö nämns, liksom European Health Data Space som kommer att sätta standarder för hur vi kommer att jobba med hälsodata. En guldklimp på skrivbordet enligt föreläsaren.
IT-Hälsa av Hanna Brodda
